DNA-tester revolutionerar släktforskningen: Fördelar, risker och överraskningar

För Mats Ahlgren började intresset för släkten med att han hittade några Amerikabrev i en kartong efter sin pappa.

– Då fick jag veta att jag faktiskt hade släkt i Amerika. Det hade ingen talat om för mig. Jag blev nyfiken och började leta efter släktingar i USA.

Det var 25 år sedan. I dag är Mats Ahlgren en av våra mest erfarna släktforskare. Tidigt såg han möjligheten med att använda dna-test i släktforskningen, så kallad genetisk genealogi. Han är även en av grundarna till Svenska sällskapet för genetisk genealogi.

– Till en början visste man ju inte riktigt vad det var och vissa var lite tveksamma. Den rädslan finns inte riktigt på samma sätt i dag, säger han.

Antalet privatpersoner i Sverige som tar ett dna-test för att hitta nya släktingar ökar varje år. Men det är svårt att veta hur många som gjort det.

Mats Ahlgren tycker att det är bra att förbereda sig lite innan man tar ett dna-test. Det första man bör göra är att fundera över vad man vill veta med hjälp av testet, säger han. Att fråga sig själv: Vad är det jag letar efter? Vad är jag intresserad av? Vad vill jag uppnå?

Det kan också vara en god idé att skaffa sig en bild av sin närmaste släkt innan man tar steget och tar ett dna-test, menar Mats Ahlgren.

– Har du inte gjort någon släktforskning själv innan så kan det vara bra att fråga de äldsta släktingarna omkring dig om vad de känner till om din familj, så att man får ett tydligare sammanhang. Det underlättar senare när man fått sitt testresultat, säger Mats Ahlgren.

En viktig sak som alla bör tänka på är att ett dna-test kan bjuda på stora överraskningar.

– Är jag beredd på svar som jag inte förväntat mig eller räknat med? Som att den pappa man växt upp med inte är ens biologiska pappa, säger Mats Ahlgren.

Ytterligare en aspekt att väga in inför ett eventuellt test är att polisen sedan ett år tillbaka har laglig rätt att använda dna-baserad släktforskning i sina utredningar.

Det finns fyra internationella företag som säljer sina dna-test i Sverige:

Ancestry, My Heritage, FTDNA samt 23andMe. Samtliga testlaboratorier är belägna i USA.

Den som gör ett test bör alltså vara medveten om att man lämnar genetisk data till ett privatägt företag i ett annat land, i dessa fall USA.

Säkerhetsaspekten är också viktig. 2023 drabbades företaget 23andMe av ett dataintrång där miljontals användares information läckte ut. Ett par år senare gick samma företag i konkurs och sökte nya ägare.

Även om företagets integritetspolicy också skulle gälla framtida ägare, så skapade beskedet oro. Flera experter på digital integritet uppmanade kunder att begära att få sina uppgifter raderade. Sveriges Släktforskarförbund rådde de medlemmar som var kunder hos 23andMe, att noga följa ägarbytet.

Den som gör ett dna-test bör alltså tänka på att även i framtiden ha koll på företaget som har fått ens data. 23andMe köptes senare upp av den amerikanska läkemedelsjätten Regeneron Pharmaceuticals.

Priset för ett dna-test kan variera mycket. Ett normalpris ligger ofta på cirka 800–900 kronor.

– My Heritage har flest testade i Sverige, men Ancestry är störst i USA. FTDNA är populärt bland släktforskare, säger Mats Ahlgren.

Förutom att hålla koll på de olika företagen så finns det också flera olika typer av dna-test. De flesta börjar med ett så kallat automsomalt test som ger dig en träfflista på släktingar på både din mamma och pappas sida.

– Det är viktigt att känna till att de träffar som kommer upp gäller endast andra människor som testat sig hos samma företag. Den som testar sig hos flera bolag hittar flera släktingar. ”Ju fler dammar du fiskar i desto större chans har du att få napp”, säger Mats Ahlgren.

Det är också bra att känna till träfflistorna visar att man är släkt med någon, men inte hur, säger Mats Ahlgren.

För att kunna göra vidare efterforskningar hur du är släkt med dessa personer krävs klassisk släktforskning genom att leta i kyrkböcker och andra handlingar som numera oftast finns digitaliserade.

För Mats Ahlgrens personliga del ledde släktforskningen bland annat fram till att släkten på hans morfars sida kom från sydvästra Finland i slutet av 1600-talet. Det hade han ingen aning om. Och att hans farfars farfars far hade en okänd far.

– I den släktgrenen får jag bara träffar på skottar med mitt dna-test. Så det måste ha kommit någon därifrån till Sverige långt tillbaka, säger han.

Amerikabreven, som fick Mats Ahlgren att börja släktforska, ledde honom så småningom till nutida släktingar i USA. De kände till att de hade svenska rötter, men Mats hade själv inte fått veta att han hade släktingar som begav sig till Amerika.

– Det var två bröder till min farfar som utvandrade. En ene försvann på vägen, men den andre kom fram, träffade en flicka från Älvsborgs län som han gifte sig med och bosatte sig i Pennsylvania.

– Men som så många andra utvandrade svenskar slutade de prata svenska för att de skulle bli amerikaner. Med åren kom både fransmän, italienare och tyskar in i den amerikanska släktgrenen.