Dyrare bussresor och bensin väntar när regeringen lägger tandlös budget

Trots att det gått nästan två månader sedan valdagen har Sverige ännu inte fått någon ny regering. Det innebär att det heller inte finns någon som kan sätta ihop en ny budgetproposition för nästa år. Landet styrs just nu av en övergångsregering som bara har små möjligheter att ta några initiativ som påverkar rikets finanser.

Därför blir det en övergångsbudget som finansminister Elisabeth Svantesson kommer att presentera nu på torsdag den 12 november.

– Det är inte en vanlig budgetproposition med ny politik. Det handlar om att få Sverige att fungera, sade Elisabeth Svantesson i samband med att hon nyligen redogjorde för principerna för en övergångsbudget.

Utgångspunkten för en sådan budget är att anslagen blir desamma som i den senaste budgetpropositionen. En del automatiska uppräkningar kommer att göras, till exempel för pensioner och sjukersättning, medan sådant som kräver aktiva politiska beslut i de flesta fall kommer att frysas på 2026 års nivå.

Här finns en gummiartad paragraf som regeringen kan använda sig av för att ändå räkna upp vissa anslag. För även om en övergångsregering inte ska fatta några beslut som är politiskt kontroversiella så finns det områden där partierna kan enas. Mer pengar till försvaret är ett sådant exempel och det har diskuterats att till exempel även låta olika infrastrukturprojekt och Kriminalvården få ökade anslag.

Det som dock inte går att göra något åt är tillfälliga satsningar. Bränsleskatterna, busskorten och elräkningarna är områden där Tidöregeringen gått in med tillfälliga åtgärder för att sänka hushållens kostnader. Det är möjligt att inget av detta skulle ha förlängts ändå, men nu finns det inte ens en teoretisk möjlighet att göra det. Det kommer därmed att bli dyrare att leva för många medborgare.

På grund av den tröga regeringsbildningen har partierna på den rödgröna sidan accepterat att det inte finns tid att förhandla fram en gemensam budget, trots att S, C, V och MP har 176 mandat mot Tidöpartiernas 173.

Samtliga rödgröna partier har, med olika grader av entusiasm, sagt att de kommer att rösta på övergångsbudgeten när riksdagen går till votering. Centerpartiet kommer att lägga fram en egen budgetmotion men i en sista röstomgång ändå rösta på övergångsbudgeten för att förhindra att partierna på högersidan kan få igenom ett eget förslag.

– Det är ett naturligt neutralt alternativ i väntan på en politisk budget, har C:s ekonomisk-politiska talesperson Martin Ådahl sagt till DN.

Planen för de rödgröna är att först låta en övergångsbudget gå igenom för att säkra de mest grundläggande samhällsfunktionerna. Sedan kan partierna – om de lyckas bilda regering tillsammans – återkomma med olika ändringsbudgetar där de kan lägga in sina egna politiska satsningar.

– Det finns en möjlighet för en nytillträdd regering att lägga en extra ändringsbudget och göra stora ändringar, har Socialdemokraternas ekonomisk-politiska talesperson Mikael Damberg sagt.

Efter valet 2018 lade Moderaterna och Kristdemokraterna fram ett gemensamt budgetförslag samtidigt som Socialdemokraterna var i en övergångsregering. Förslaget fick majoritet i riksdagen och den tillträdande S-regeringen tvingades delvis styra med en M/KD-budget under det första året.

M har ännu inte bestämt sig för om partiet kommer att försöka samla partierna på Tidösidan bakom ett gemensamt budgetförslag den här gången.