DN rapporterade på onsdagen om en tjänsteman som fram till nyligen arbetade i en av Regeringskansliets mest säkerhetskänsliga verksamheter, med uppdrag nära statsministerns nationella säkerhetsrådgivare Niclas Kvarnström.
Personen underkändes i sin säkerhetsprövning, men kunde trots det fortsätta att komma åt säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter och använda hemliga it-system.
Drygt en månad efter beskedet om säkerhetsprövningen hittades medarbetaren avliden i sitt hem. Personen hade tagit sitt liv.
Anna Steen, styrelseordförande för Saco-S, en av de fackliga organisationerna som organiserar tjänstemän på Regeringskansliet, reagerar starkt på det inträffade. Hon säger att arbetsgivaren har ett stort ansvar för hur medarbetare tas om hand efter ett negativt säkerhetsbesked.
– Det som har hänt är förfärligt. Det får bara inte ske, säger hon.
Även fackförbundet ST reagerar starkt på uppgifterna.
– Man har inte hanterat det här tillräckligt väl. Man har inte tagit hand om medarbetaren ordentligt. Det blir också djupt problematiskt eftersom man inte förmår skydda den skyddsvärda informationen korrekt, säger Britta Lejon, ordförande i ST.
Regeringskansliet har anmält dödsfallet till Arbetsmiljöverket. Enligt DN:s uppgifter gjordes anmälan mot bakgrund av att Regeringskansliet bedömde att förhållandena kring säkerhetsprövningen kunde ha betydelse för det inträffade.
– Jag förväntar mig att Regeringskansliet nu skaffar sig rutiner för hur de ska hantera sådana här situationer på ett mänskligt sätt och inte bara juridiskt. Jag hoppas verkligen att man drar lärdom av det här. Det handlar om en människa som måste tas om hand, säger Anna Steen.
Det är inte första gången som ett dödsfall drabbar Regeringskansliet under uppmärksammade omständigheter. I maj 2025 greps en högt uppsatt diplomat på utrikesdepartementet av Säkerhetspolisen, misstänkt för spioneri. Han släpptes efter några dagar, men misstankarna kvarstod. Senare hittades diplomaten död i sitt hem.
För personer som arbetar i säkerhetskänsliga verksamheter kan ett negativt säkerhetsbesked få långtgående konsekvenser. I ett efterlämnat brev till DN:s journalister riktar tjänstemannen hård kritik mot Regeringskansliets säkerhetsorganisation och att hen ansåg sig felaktigt bedömd samtidigt som hen kunde behålla tillgången till säkerhetskänslig information och utrustning.
Enligt säkerhetsskyddslagen ska personer som deltar i säkerhetskänslig verksamhet genomgå en säkerhetsprövning. Syftet är att bedöma deras lojalitet, pålitlighet och eventuella sårbarheter ur säkerhetssynpunkt.
Den som underkänns i en säkerhetsprövning har i dag ingen möjlighet att överklaga beslutet i säkerhetsärendet. Ett sådant besked kan samtidigt innebära att personen inte längre får utföra sina arbetsuppgifter eller blir av med jobbet.
Anna Steen på Saco-S anser att det innebär stora rättssäkerhetsproblem, samtidigt som den enskilda medarbetaren sällan får någon motivering till beslutet.
– Den här osäkerheten, att inte veta vad det är som gör att man inte längre blir godkänd, är väldigt stressande. Det kan ju dessutom vara en sårbarhet som inte ligger hos mig själv, utan hos någon i min närhet som jag inte känner till eller kan göra någonting åt.
Uppgifterna bakom en säkerhetsprövning omfattas av sekretess. Är det inte rimligt att den som underkänns inte alltid kan få veta varför?
– Absolut. Det är ett moment 22. Vi har ingen önskan att det som ska vara sekretessbelagt inte ska vara det. Men vi måste hitta en säker hantering rent rättsligt när en sådan här situation uppkommer för en individ.
