Fängelse för svenskar bakom stor knarksajt

På ytan såg Archetyp ut som en seriös e-handelsplats med sökfunktioner, produktlistor och användarprofiler.

Men det som såldes var cannabis, kokain, LSD och annan narkotika – till stora belopp.

– Det fungerar ju egentligen som Blocket eller Tradera och andra legala sajter. Man registrerar säljar- och köparkonton och så handlar man fram och tillbaka men med kryptovaluta, säger Björn Eriksson, kriminalinspektör på Nationellt it-brottscentrum.

– Sedan sker det på darknet, som är mer anonymt och svårare att komma åt. Men det fungerar i stort sett på samma sätt.

Göteborgs tingsrätt dömer nu flera män som på olika sätt varit inblandade eller aktiva på sajten. Bland annat döms tre män som enligt åtalet varit moderatorer på Archetyp.

Längst straff får en man i 40-årsåldern, som döms till fängelse i åtta år och tre månader för bland annat medhjälp till synnerligen grovt narkotikabrott och för grovt barnpornografibrott.

Ytterligare två män döms till fängelse för medhjälp till synnerligen grovt narkotikabrott. Tingsrätten dömer dem till tre och ett halvs års respektive ett års fängelse.

I domen döms även tre andra män för olika narkotikabrott.

När myndigheterna slog till mot sajten 2025 hade den över 600 000 användare, 3 000 säljare och 17 000 annonser. Totalt uppskattas minst 250 miljoner euro (motsvarande drygt 2,7 miljarder kronor) ha omsatts.

Mycket av vinsten bedöms ha hamnat hos de kriminella gängen.

Antalet svenskar på Archetyp ökade enligt Björn Eriksson för några år sedan när Flugsvamp 3.0 – i sin tur en efterföljare till Flugsvamp 2.0 – släcktes ner.

På motsvarande sätt har både säljare och köpare flyttat vidare även efter Archetyp, konstaterar han.

Att komma åt den digitala brottsligheten är både komplicerat och tidskrävande. Rikspolischef Petra Lundh efterlyste i somras därför ny lagstiftning, för att ge polisen ökade digitala befogenheter.

Det skulle exempelvis kunna handla om att få blockera telefonsystem som används för bedrägerisamtal eller att hindra användningen av ett visst konto eller en plattform.

– Ingen vill att den digitala världen ska vara en frizon där kriminella riskfritt kan begå brott. Därför behöver vi samma befogenheter i den digitala världen som i den fysiska, säger Björn Eriksson.