Forskare belönas för upptäckter inom optogenetik

Pristagarna belönas ”för deras upptäckter rörande ljusstyrda jonkanaler och optogenetik”. Det är en metod som gör det möjligt att skapa celler som kan styras av ljus.

Med hjälp av tekniken har forskarna bland annat kunnat visa vilka nervkretsar som reglerar specifika minnen, känslor, beteenden och olika särdrag som är inblandade i exempelvis psykiatriska diagnoser, skriver Nobelförsamlingen i ett pressmeddelande.

Optogenetik används i dag inom flera forskningsområden, till exempel har den revolutionerat hjärnforskningen och forskare använder bland annat metoden för att försöka återskapa synen hos blinda.

– Optogenetiken har gett oss möjligheter att kartlägga hjärnan på ett sätt som vi tidigare bara kunde drömma om, säger Per Svenningsson, ordförande i Nobelkommittén för fysiologi eller medicin i ett uttalande.

Peter Hegemann och Georg Nagel utgick i början av 2000-talet från hur en encellig alg kan söka sig mot ljuset. På så vis upptäckte de proteinet channelrhodopsin, som skapar en elektrisk impuls då det träffas av blått ljus.

Karl Deisseroth visade lite senare hur genen för detta protein kan användas för att skapa ljuskänsliga hjärnceller hos råttor. Detta ger ett slags ljusstyrda strömbrytare, som kan slå av och på enskilda nervceller.

”Med optogenetiken har vår bild av hjärnan förändrats i grunden. För varje dag som går skapas ny kunskap som bidrar till att lösa ett av mänsklighetens största mysterier: hur vår enastående hjärna fungerar”, skriver Nobelförsamlingen i pressmeddelandet.

Prissumman på 12 miljoner svenska kronor delas lika mellan pristagarna.