Forskare övervakar nya fästingarter i Sverige

Fästingsäsongen är i full gång i Sverige och förutom de arter som redan lever här håller forskarna särskild koll på två arter.

Det handlar om flyttfågelsfästing, som namnet avslöjar, kommer till Sverige med flyttfåglar. Fästingen kan bära på bakterier och smittor som vi normalt inte har i Sverige och som kan vara skadliga för människor.

– Det är framför allt Krim-Kongovirus, blödarfebervirus, som de kan bära på. Det är den mest allvarliga fästingsjukdomen vi har, så den vill vi inte ha hit, säger Anna Omazic, senior forskare vid Statens veterinärmedicinska anstalt.

Flyttfågelsfästingen kommer till Sverige ”på besök” ibland, men fästingnymfen dör i regel ganska omedelbart på grund av det kalla och blöta klimatet. Under perioder av extremväder kan fästingen dock överleva och utveckla sig till vuxen fästing i Sverige.

– Till exempel som 2018 då vi hittade den första gången, säger Anna Omazic.

Den andra arten som kartläggs i projektet ”Rapportera fästing” är brokig hundfästing, som kan komma till Sverige med hundar, till exempel hundar som har varit med på semester utomlands eller som smugglats in till Sverige. Brokig hundfästing kan precis som flyttfågelsfästingen bära på virus, bakterier och parasiter som normalt inte finns i Sverige.

– Det är framför allt sjukdomar som gäller specifikt för hund, men som inte är farliga för oss människor, säger Anna Omazic.

Brokig hundfästing har goda möjligheter att etablera sig i Sverige. Den lever naturligt i norra Tyskland där klimatet är ungefär som vårt.

– Den skulle nog kunna bli en fästing som vi har här i Sverige, säger Anna Omazic.

Förutom dessa två eftersöks också observationer av trubbnosfästing som finns i delar av södra Sverige. Trubbnosfästingen har etablerat sig i delar av Öland och Gotland, men kan vara på väg att utöka sitt utbredningsområde.

I våras varnade Länsstyrelsen i Kalmar för att besöka sevärdheten Noaks ark på Öland på grund av den stora mängden fästingar där. Enligt Anna Omazic var det trubbnosfästing som hittats.

Trubbnosfästing är i första hand intresserad av betesdjur och det är mindre vanligt att människor blir bitna.

– Den kan bära på en bakterie som heter anaplasma phagocytophilum som ger sjukdom hos nötkreatur.

Forskarna håller också tajgafästingen under uppsikt. Den finns i norra delarna av landet och kan bära på olika subtyper av TBE-viruset, som vi normalt sett inte har i Sverige.

– VI har den europeiska subtypen av TBE-virus i Sverige, men det finns andra subtyper som skulle kunna ge ännu allvarligare symtom och som har högre dödlighet. De finns i bland annat Finland och Ryssland, säger Anna Omazic.

Vem som helst kan skicka in sina fästingfynd till ”Rapportera fästing”. Man behöver inte veta vilken sorts fästing det är utan SVA har en särskild hemsida för projektet.

Läs mer:

Här är Sveriges ”fästingepicentrum”