
President Isaac Herzog sonderar terrängen efter att Gadi Eisenkot fått flest rekommendationer men utmanas av politiska veton.
AI-generated summary
Israel har genomfört val till parlamentet Knesset, vilket resulterat i ett jämnt läge mellan två huvudblock. Presidenten sonderar nu möjligheterna för att bilda en stabil regering.
Läget i den israeliska regeringsbildningen har många likheter med den svenska. Det finns, efter valet, två huvudblock som är ungefär jämnstora och så finns det partier som ingen egentligen vill samarbeta med, men vars mandat behövs. Nu har de första ”talmansrundorna” avslutats i Israel – men i Jerusalem är det den israeliska presidenten Isaac Herzog som träffar partierna för att sondera.
Hans uppdrag är, liksom Andreas Norléns, att välja en kandidat som har möjlighet att bilda regering. Efter den första rundan står det klart att den kandidaten inte bör kunna bli sittande premiärminister Benjamin Netanyahu.
– Så här ser det ut: 67 representanter rekommenderar Yashars ledare, Gadi Eisenkot, till att få bilda regering, medan 46 representanter rekommenderar premiärministern och Likudledaren Benjamin Netanyahu, sade Isaac Herzog på torsdagskvällen.
Knesset, det israeliska parlamentet, består av 120 platser. För majoritet krävs alltså 61 och Eisenkot har samlat fler än så. Samtidigt har ett av de ultraortodoxa partierna som tidigare stöttade Netanyahu valt att inte lägga sin röst på någon alls. Läget borde alltså vara glasklart.
– Resultatet kan tyckas klart, men mitt uppdrag är att avgöra vem som har möjlighet att bilda regering och det är inte helt tydligt, med tanke på de olika veton som finns mellan blocken och även inom blocken. Jag kommer att försöka avgöra detta snabbt och direkt i personliga samtal med några av partiledarna, fortsatte Herzog.
Det han syftar på för också tanken till den svenska processen. Direkt efter att israelerna hade röstat började anklagelser om valfusk att ljuda, främst från Netanyahus allierade. Det har spekulerats i att Qatar har finansierat röstköp och att vänsterkvinnor har ”ledsagat” arabiska väljare till vallokaler. Dessutom har arabiska väljare jämställts med islamistiska terrorister. Den israeliska valkommittén har slagit fast att valet är godkänt och har utförts enligt alla gängse regler, men högersidan vägrar ge sig.
”Valet står mellan Bibi och Tibi!” har kommit att bli ett slagord på israeliska gator. Bibi som i Netanyahu och Tibi som i Gemensamma listans Ahmed Tibi.
Det finns problem inom blocket som nu har ställt sig bakom Gadi Eisenkot. Eisenkot har lagt ut villkor för partier som vill ingå i hans kommande allians: de ska stå bakom kravet på allmän värnplikt för alla och de ska beteckna Hamas som en terrororganisation som måste bekämpas, bland annat.
Det kan låta som två enkla krav, men så är det inte. Allmän värnplikt är en av Israels absolut mest omdebatterade frågor i årets valrörelse och den har fått ultraortodoxa grupper att protestera vildsint under de senaste månaderna. Men de arabiska partigrupperna, Gemensamma listan och Förenade arablistan, som har röstats in i Knesset, är inte heller för det.
President Herzogs sonderingsmöten spelas in. Under sina träffar med de arabiska politikerna ställde han samma fråga: Ser ni Hamas som en terrorgrupp?
Samtliga arabiska representanter har fördömt terrorattacken den 7 oktober, men frågan om Hamas är känsligare än den kan se ut. För det första tycker både araber och palestinier generellt att det är förnedrande att de ska behöva ta någon form av ansvar för Hamas gärningar – när israeler exempelvis sällan ställs till svar inför huruvida extremistiska bosättare är terrorister. För det andra vill få stöta sig med sina väljare, som inte tycker denna fråga är svart eller vit. Både i östra Jerusalem och på Västbanken hör man ofta uppfattningen att det Hamas gjorde den 7 oktober var fel, men att gruppen är en motståndsrörelse som ”åtminstone försökte göra något”.
Det finns mycket annat som partierna är oense om. Inom arabiska Gemensamma listan finns även politiker på den yttersta vänsterkanten, som kommunisten Ofer Cassif som upprepade gånger har slängts ut ur Knesset för sina, med israeliska mått, kontroversiella ståndpunkter.
– Vi är oense med Eisenkot om många saker. Vi väljer inte mellan bra och bättre, utan mellan dåligt och mindre dåligt. Vi vet vad det betyder, för den arabiska befolkningen såväl som för den israeliska, att byta ut den här regeringen, sa Ahmed Tibi i veckan.
Detta efter att hans partigrupp bestämt sig för att inte kräva något i utbyte för sin röst på Eisenkot. För att förhindra en ny mandatperiod med Netanyahu är de villiga att göra allt – även att lägga sig platt.
Herzog kommer på söndag att meddela vem som får chansen att bilda regering.
AI outlook — possibilities, not facts
President Herzog meddelar vem som får bilda regering på söndag.
Very likely · Within days

Analysis of how M and SD try to attract the Center to a bourgeois minority government. The proposal complicates government formation and puts pressure on both the Center and the Left Party, despite the Centre's principled opposition to influence from SD.

After Jimmie Åkesson's press conference, political leaders have reacted. Ulf Kristersson welcomes the news, while Ida Gabrielsson dismisses it as theatre. Åkesson now calls on the Center Party to take a position on a bourgeois four-party government.

Political representatives react to Jimmie Åkesson's press conference. Ulf Kristersson welcomes the announcement, while Ida Gabrielsson dismisses it as political theatre. Simona Mohamsson sees increased opportunities for a right-wing government.
Jimmie Åkesson's strategic change of course for the Sweden Democrats puts pressure on the Center Party regarding support for Ulf Kristersson's position as prime minister.

SD leader Jimmie Åkesson announces that the party is prepared to tolerate Ulf Kristersson as prime minister without demands for contracts or ministerial posts. SD then intends to go into full opposition to strengthen its profile as an independent political force.
Sweden Democrats party leader Jimmie Åkesson announces in Sölvesborg that the party is prepared to release a bourgeois government and go into opposition, on condition that the Center Party joins Ulf Kristersson's government solution.