”Kaffe blir en lyxvara” – så påverkar klimatet din morgonkopp
Brasiliens rekordskörd ger tillfällig lättnad, men El Niño och stigande temperaturer gör framtida kaffeproduktion osäker och dyrare.
Quick Look
- Klimatförändringar gör kaffeodling svårare i Brasilien, Vietnam och Colombia, vilket driver upp världsmarknadspriset.
- Brasilien har i år en rekordskörd på 77,2 miljoner säckar tack vare omställning till regenerativt jordbruk, men El Niño väntas orsaka torka nästa år.
- Kaffepriserna i Sverige har ökat med nästan 40 procent på fyra år, och experter varnar för att bra kaffe kan bli en lyxvara.
AI-generated summary
Why It Matters
Brasilien är världens största kaffeproducent och står för nästan hälften av allt arabicakaffe. Kaffepriserna i Sverige har ökat med nästan 40 procent de senaste fyra åren, och världsmarknadspriset har tredubblats på sju år. Flera kaffegårdar i Brasilien har ställt om till regenerativt jordbruk för att göra kaffebären tåligare inför klimatförändringarna.
Så långt ögat kan nå böljar gröna odlingar fram över kullarna. Solen gassar på kaffebuskarna som breder ut sig på båda sidor av landsvägen. Årets kaffeskörd har just avslutats i Brasilien och Mariana Jordão häller ut en handfull torkade kaffebönor på ett bord. Hon rensar bort bönorna som är mörka och skadade.
– De ljusare har bättre smak.
Hon hittar en skadad mörk böna till och plockar bort.
– De kan smaka bränd jäst.
Mariana Jordão har precis varit med om den största skörden som hennes familjegård Jordão Coffea Farm någonsin producerat. Men det har krävt hårt jobb – och en omställning som förändrat gårdens sätt att odla. Faktum är att hela kaffebranschen står inför ett skifte. Det har blivit allt svårare att få ordentliga skördar. Klimatförändringarna har ställt till det. Det regnar när det inte ska regna och det är torka när det inte ska vara torka. Att det blivit svårare att odla kaffe kommer göra att din morgonkopp blir dyrare och dyrare.
– Allt färre kommer ha råd att dricka gott kaffe. De flesta får nöja sig med utblandat hushållskaffe som bara blir sämre och sämre, säger Filip Åkerblom.
Han är en av Sveriges främsta kaffeexperter och arbetar sedan tjugo år tillbaka med branschorganisationen Specialty Coffee Association som samlar världens kaffeproducenter, importörer och rosterier. Han driver kaféet Lilla Kafferosteriet som blivit en turistmagnet i Malmö och har ett eget rosteri i de gamla lokstallarna på Kirseberg. Varje år reser han till Brasilien efter skörden för att provsmaka kaffet han importerar.
DN träffar honom på en restaurang i Rio de Janeiro, efter att han kommit tillbaka från den årliga provsmakningen i delstaten Minas Gerais. Den var en besvikelse. Han menar att klimatförändringarna kommer att göra det allt vanligare med dåligt kaffe. I år föll regnet mitt under skörden, vilket ledde till att de nyplockade bären inte fick den sol de behövde för att torka och få den bästa smaken.
– Regnet mitt under skörden ställde till det i år. Kvaliteten nådde inte riktigt upp till vad jag vill ha, säger Filip Åkerblom.
I Sverige har kaffepriserna ökat med nästan 40 procent de senaste fyra åren. I år väntas priserna sjunka en aning på grund av rekordskörden i Brasilien, men väderfenomenet El Niño beräknas orsaka en omfattande torka nästa år, vilket kan bli förödande för skörden. Den kan bli betydligt mindre och kvaliteten på bönorna försämras. För att göra kaffebären tåligare inför klimatförändringarna har flera kaffegårdar ändrat sättet att odla på. Problemet är att det är kostsamt.
– Kaffemärken gör allt för att kompensera de högre kostnaderna. De minskar paketen och blandar ut kaffet. Det gäller att vara vaksam på vad man köper, säger Filip Åkerblom.
Brasilien är världens största kaffeproducent och står för nästan hälften av allt arabicakaffe som produceras i världen. Arabicabönorna är den sort som vi mest dricker i Sverige. Den är känd för sin milda, nötiga och chokladiga smak.
Brasiliens främsta kafferegion ligger i delstaten Minas Gerais och kallas Cerrado Mineiro. Regionen, som har en skyddad ursprungsbeteckning, är lika stor som Rumänien och samlar världens främsta arabicaodlare. Odlingsförhållandena är idealiska. Området ligger på tusen meters höjd över havet, vilket ger svala nätter. Kaffebären mognar långsamt och utvecklar de smaker som kännetecknar kvalitetskaffe.
Problemet är att forskare uppskattar att den yta av planeten som lämpar sig för odling av arabicabönor kommer att halveras inom femton år. Klimatförändringarna ökar temperaturen, vilket tvingar odlingarna högre upp. Men arabicabönorna är också väldigt känsliga för frost. Isbildning i växtens celler dödar bären och i värsta fall hela kaffebusken. Flyttar odlingarna för högt upp får man problem med kylan i stället.
Världens näst största kaffeproducent är Vietnam som odlar nästan uteslutande robustabönor. Den bönan är beskare, jordigare och används mest till att dryga ut billigare kaffeblandningar. Även de odlingarna har drabbats av klimatförändringarna. Förra året skapade översvämningarna jordskred som förstörde vägarna i landets kaffedistrikt, vilket gjorde att de vietnamesiska kaffeproducenterna inte fick ut sitt kaffe i tid.
Naturen spelar spratt med kaffedrickarna världen över, något som blev ännu tydligare i somras när Colombia, som är världens tredje största kaffeproducent, drabbades av den kraftigaste jordbävningen på nästan 50 år. Nästan 80 procent av de colombianska kaffebönderna fick sina hem och torkningsanläggningar skadade. Årets skörd från Colombia beräknas bli betydligt mindre.
Världens blickar riktas därför mot Brasilien som efter två väldigt dåliga kaffeår är tillbaka. Det amerikanska råvaruhandelsföretaget StoneX har höjt prognosen för årets brasilianska skörd till rekordhöga 77,2 miljoner säckar. Det är nästan 24 procent mer än förra säsongen.
– Vi är väldigt tacksamma för årets skörd, men fasar redan för nästa, säger Mariana Jordão på Jordão Coffea Farm.
I genomsnitt brukar kaffeodlingen ge 36 säckar med vardera 60 kilo bönor per odlat hektar. I år har odlingen gett över 50 säckar per odlat hektar. Att skörden ökat med nästan 40 procent har inte enbart att göra med att det regnat bra i år. Rekordskörden är en frukt av ett omställningsarbete som kaffefarmen drivit genom tillsammans med den globala miljöorganisationen Rainforest Alliance.
För att göra kaffebären tåligare inför klimatförändringarna har deras kaffegård satsat på regenerativt jordbruk som förbättrar markens hälsa och ökar produktionen.
– Vi står bättre rustade inför framtiden, säger Mariana Jordão, 26, och hoppar in i sin vita jeep och kör ut på kaffefälten.
Mellan raderna av kaffebuskar har hon planterat gräs som täcker marken och skyddar kaffeplantornas rötter från de höjda temperaturerna. När hon klipper ned kaffebuskarna låter hon grenar och blad ligga kvar för att tillföra organiskt material.
– Vi bygger upp jordens mikroliv utan att använda konstgödsel, säger hon.
Mariana och hennes pappa har också anlagt en enorm vattenbassäng som fångar upp regnvattnet. Den är just nu fylld med 80 miljoner liter vatten, vilket om det blir torka täcker odlingarnas behov under två månader.
– Regn vid rätt tid är avgörande för att blomningen ska lyckas, säger hon och får något oroligt i blicken.
Nästa år väntas väderfenomenet El Niño ställa till skörden. På sina håll har effekterna redan börjat märkas. Mindre nederbörd har lett till att vattenreserverna, som används till att fylla slussarna i Panamakanalen, redan är så låga att kanalen tvingats minska antalet fartyg som får passera varje dag. För nästa kaffeskörd kan väderfenomenet innebära högre värme och mindre regn.
– Torka är det absolut värsta för produktionen. Drabbas vi av det kan nästa års skörd bli betydligt mindre. Då blir kaffet dyrare, säger Mariana Jordão.
Några mil från hennes kaffegård ligger en annan kaffeodling som också anpassat sig till klimatförändringarna. Juliana Rezende drar på sig ett par ljusbruna läderboots och trär på ett skydd över smalbenen för att skydda mot eventuella ormbett. När löven faller mellan raderna av kaffebuskar kan det samlas ormar undertill. Än har hon klarat sig. Fast flera gånger har hon sett ormar som ringlat uppför kaffebuskarna för att sola sig.
– Det gäller att vara försiktig, säger hon och kör ned i en sänka i ett naturreservat som hon skapat för att locka till sig det naturliga djurlivet.
Precis som Mariana Jordão har hon ställt om sin kaffeodling till regenerativt jordbruk – framtidshoppet för den brasilianska kaffeproduktionen. Juliana Rezende var tidigare farmaceut – numera driver hon Fazenda Santa Bárbara i Cerrado Mineiro. Här gör sig den vilda naturen påmind. Hon har låtit installera rörelsekameror som bland annat registrerat jaguarer som rör sig på deras marker om natten.
Juliana Rezende har gått ett steg till när det gäller att ställa om kaffeodlingen. Utan att använda sig av konstgödsel eller växtgifter har hon lyckats öka varje plantas produktivitet. Hemligheten är ett tjugotal bikupor som hon placerat i utkanten av reservatet. Genom att öka antalet bin på fältet ökar hon befruktningen av kaffebuskarna.
– Pollineringen är den viktigaste biten i kaffeproduktionen. Om inte bina för över pollen blir det inga bär, säger hon och försäkrar sig om att bilrutorna är upphissade när vi kör förbi bikuporna.
Tiotusentals bin surrar i luften.
Mellan raderna av kaffebuskar har hon valt att plantera växter som inte bara håller temperaturen nere för kaffestockarnas rötter, utan hon har också valt växter som bin är glada i. Bina lockas ut i kaffefälten.
– Så länge vi är i harmoni med naturen ger den tillbaka, säger Juliana Rezende, 48.
Sedan hon ställde ut bikuporna har produktionen ökat med en femtedel.
Den senaste satsningen hon infört är en brasiliansk, patenterad uppfinning som kallas microgeo. Den fungerar som en biologisk komposteringsstation som återför mikroorganismer till jorden genom att använda kogödsel och vominnehåll (nedbrutet gräs i våmmen, den första och största av kons fyra magar). Ämnet luktar inte gott, men det förbättrar jordens mikrobiologiska mångfald.
– Ska vi klara att hålla produktionen uppe gäller det att vara uppfinningsrik, säger Juliana Rezende.
Kaffet i muggen framför oss på köksbordet om morgnarna har färdats långt. Kanske har Mariana Jordão eller Julia Rezende rensat bort de mörka, skadade bönorna från just vår kopp. Hur framtidens kaffe kommer att smaka är osäkert.
I utkanten av staden Monte Carmelo, som utgör hjärtat i Cerrado Mineiro, suger kaffeexperten Marcos Ribiero i sig kaffe från en sked för att känna av smaken längst bak i munnen. Han arbetar i labbet på kaffeodlarkooperativet Monteccers lager, där 250 odlares kaffe testas.
– Skörden var stor i år, men jag tycker att kvaliteten försämrats något. En del av bönorna blev blöta av regnet under skörden och fick inte den karakteristiska smaken som de skulle ha fått om de fått soltorka i värmen, säger Marcos Ribiero.
Att det har blivit allt svårare att odla kaffe har gjort att på sju år har världsmarknadspriset för kaffe tredubblats. På grund av den brasilianska rekordskörden kommer priset att sänkas något i år, men om El Niño skapar en längre torka nästa år kommer priset åter att öka.
– Bra kaffe kommer bara att bli dyrare och dyrare, säger Marcos Ribeiro.
Den svenska kaffeexperten Filip Åkerblom minns hur han för några år sedan blev inbjuden av ett stort, känt rosteri i Sverige för att provsmaka en ny blandning. Han trodde att blandningen skulle vara 90 procent arabica och 10 procent av de mer lågkvalitativa bönorna robusta.
– Jag spottade ut det och tittade frågande på producenten.
Det var tvärtom – bara 10 procent arabica.
– Jag tror att vi kommer att få en kaffeklyfta i samhället. Det goda kaffet riskerar att bli en lyxvara, medan vardagskaffet kommer smaka sämre, säger Filip Åkerblom.
What to Watch
AI outlook — possibilities, not facts
Kaffepriserna kommer att öka igen nästa år om El Niño orsakar torka i Brasilien.
Likely · Within months
Bra kaffe kommer att bli alltmer en lyxvara medan vardagskaffet smakar sämre.
Possible · Within years
Open Questions
- Hur stor blir skörden nästa år om El Niño orsakar torka?
- Vilka specifika åtgärder kommer svenska kaffemärken att vidta för att kompensera högre kostnader?
- Hur kommer prisutvecklingen att påverka svenska konsumenters kaffekonsumtion på lång sikt?




