Karin fastnade i skuldfällan – antalet utsatta fördubblat

Stadsmissionen har i Fattigdomsrapporten 2026 kartlagt materiell och social fattigdom och överskuldsättning. Enligt utredningen har andelen personer som lever i materiell och social fattigdom gått från 3 till 7 procent under perioden 2021–2025. Det är cirka 730 000 personer, enligt Statistikmyndigheten SCB.

Även antalet personer med skuldproblem ökar. Cirka 500 000 personer, motsvarande 5 procent av befolkningen, var överskuldsatta 2025. Det är det högsta antalet på över 20 år och en ökning med 13 procent sedan 2019. Av dem har cirka 50 000 personer skuldsanering, enligt rapporten.

Karin Mejri, 47 år, hade fram till 2023 inte haft några problem med sin ekonomi. Då fick hon covid och hennes väg in i skuldproblematiken började. Hon fick post-covid och tvingades sluta sitt arbete på en förskola.

– Min hälsa har inte varit det den ska vara. Det har lett mig till den här situationen, säger hon till DN.

Hon började studera men drabbades av utmattning. Hon sökte jobb men orkade inte och blev sjukskriven, men eftersom hon inte haft någon inkomst fick hon ingen sjukpenning.

Hon tvingades ansöka om försörjningsstöd men det dröjde innan hon fick det.

– Jag fick leva på sparade pengar, bostadsbidrag och barnbidrag. Det blev räkningar jag inte kunde betala, fortsätter hon.

Till slut fanns risken att hon skulle bli vräkt.

– När det gick upp för mig att jag kunde vara en 47-årig trebarnsmamma och hemlös kände jag en extrem ångest, säger hon.

Karin Mejri har valt att berätta om sina upplevelser i rapporten.

– När det här hände mig hade jag velat ha en människa som gått igenom samma sak och som kunnat berätta om det. Men eftersom det inte fanns, känner jag att det är viktigt att jag kan vara den personen för andra, säger hon.

I dag har hon kvar skulder på 100 000 kronor men har fått hjälp av Stadsmissionen och ett bostadsbolag som har ett förebyggande arbete mot vräkning. Hon har börjat studera och ska betala tillbaka sina skulder.

– När jag har en fast inkomst är målet absolut att kunna betala tillbaka och få ordning på ekonomin, säger hon.

Stadsmissionens rapport listar flera förklaringar till att andelen fattiga och överskuldsatta ökat. Livshändelser som arbetslöshet och sjukdom är en orsak. Skulder efter statliga återkrav är en annan. Det kan handla om felaktiga utbetalningar för olika bidrag.

Till det kan läggas otillräcklig socialförsäkring och en kreditmarknad som även vänder sig till människor med låg återbetalningsförmåga.

– Det som överraskade oss är att vi ser en lång tids urgröpning av socialförsäkringssystemen, samtidigt som kreditmarknaden har avreglerats, säger Jonas Rydberg, generalsekreterare, Sveriges Stadsmissioner.

Stadsmissionen listar ett antal åtgärder för att motverka problemen med fattigdomen och överskuldsättningen.

– Ett av våra förslag är att om man inte har gjort en ordentlig kreditprövning, det vill säga kollat av så att den som tar lånet också faktiskt har en rimlig möjlighet att betala tillbaka, då ska givetvis lånet ogiltigförklaras, menar Jonas Rydberg.

En annan åtgärd är att göra det lättare för personer som är överskuldsatta att få skuldsanering. En tredje är att se till att samordna myndigheters insatser så att hjälpen kommer i tid.

Det kan till exempel handla om att Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och kommunernas socialtjänster behöver samordna sina insatser, enligt Stadsmissionen.

– Kommunerna kan själva se egen statistik där det finns mycket överskuldsättning. Där behöver man förstärka skuld- och budgetrådgivningen, säger Jonas Rydberg.