Kritik mot mediernas granskning av regeringskaoset

Det märkligaste med regeringskaoset efter valet är inte att partierna har svårt att komma överens. Det märkliga är att en konflikt som låg öppet på bordet före valet inte utsattes för den skoningslösa granskning den förtjänade.

Vänsterpartiet hade slagit fast att man inte tänkte släppa fram en regering där partiet självt inte ingick. Centerpartiet hade samtidigt gjort klart att man inte accepterade Vänsterpartiet i regeringen. Ändå behandlades oppositionen under stora delar av valrörelsen som ett möjligt regeringsunderlag.

Det krävdes ingen statsvetare för att upptäcka problemet. Det räckte med grundskolematematik.

Här borde medierna ha gjort sitt jobb hårdare. Inte genom att ta ställning för höger eller vänster, utan genom att ställa samma fråga om och om igen: Hur ska detta faktiskt gå till?

I näringslivet hade en sådan plan aldrig passerat styrelserummet. Ingen seriös företagsledning presenterar en affärsplan där två avgörande partners på förhand meddelat att deras villkor utesluter varandra och sedan säger: Vi löser det efteråt.

Man gör en konsekvensanalys. Man identifierar riskerna. Man kräver svar innan beslutet fattas.

Politiken borde inte få lägre krav än näringslivet. Och journalistiken borde definitivt inte ställa lägre krav. Nu läggs dyrbar tid efter valet på att reda ut motsättningar som väljarna borde ha fått ordentligt genomlysta före valdagen.

Mediernas viktigaste uppgift är inte att rapportera om kraschen efteråt. Det är att kontrollera bromsarna innan bilen kör iväg.