Magdalena Andersson och Ulf Kristersson i ordväxling om straffrabatter
Statsministerduellen i Gävle präglades av en infekterad debatt om slopandet av mängdrabatter för sexualbrott.
Quick Look
- Magdalena Andersson (S) kritiserar statsminister Ulf Kristersson (M) för att använda våldtäktsoffer som politiskt slagträ.
- Striden gäller riksdagens beslut att slopa mängdrabatter, där oppositionen varnar för bristande finansiering och långa tidsramar.
AI-generated summary
Why It Matters
Riksdagen röstade den 13 augusti för att slopa mängdrabatter för brottslingar. Oppositionen kritiserar förslaget för bristande finansiering och långa implementeringstider.
Det regnade och åskade rejält i Gävle på onsdagskvällen inför SVT:s statsministerduell. När Magdalena Andersson klev ut ur Socialdemokraternas kampanjbuss var hon förbannad på statsminister Ulf Kristerssons påstående att hon vill behålla straffrabatterna för våldtäkter.
– Jag vill avskaffa mängdrabatten för sexualbrott och för grova våldsbrott så snabbt det över huvud taget är möjligt, dundrade hon.
Anledningen till Magdalena Anderssons upprördhet var ett brev hon fått av Ulf Kristersson (M) och som han publicerat några timmar tidigare i sociala medier.
– Han använder nu något av det värsta en kvinna kan vara med om som slagträ i den politiska debatten. Det är ovärdigt en svensk statsminister, fortsatte hon.
I brevet skriver Ulf Kristersson att han undrar varför Magdalena Andersson har röstat nej till regeringens förslag att slopa den orättvisa mängdrabatten för dömda brottslingar, alltså systemet som innebär att straffen för olika brott inte automatiskt läggs ihop.
Kristersson skriver att han undrar varför Magdalena Andersson inte ”vill stå upp för alla de kvinnor som utsatts för våld och våldtäkter och som tvingas möta sina förövare på gatan kort därefter”.
Den 13 augusti röstade riksdagen om förslaget att slopa mängdrabatterna. Tidöpartierna vann omröstningen med 176 röster mot 171.
I beslutsunderlaget står att lagändringarna ”föreslås träda i kraft den dag som regeringen bestämmer”. Det var en av punkterna som oppositionspartierna kritiserade. S, V, C och MP hänvisade bland annat till att Kriminalvården uppgett att man tidigast år 2040 har tillräckligt med utrymmen och personal för att kunna hantera den slopade mängdrabatten.
Oppositionen kritiserade också att det saknades finansiering av förslaget. Teresa Carvalho, Socialdemokraternas rättspolitiska talesperson, sammanfattade förslaget som olämpligt och oseriöst.
S vill i stället prioritera att straffrabatterna tas bort för de allvarligaste brotten, sexualbrott och grova våldsbrott. Enligt partiet kan denna skärpning införas betydligt snabbare än regeringens generella förslag.
– Vi måste byta regeringen om vi omgående ska slopa rabatten för sexualbrott. Det förslag vi röstat om i dag kommer inte att träda i kraft på flera, flera år, sade Teresa Carvalho till DN i augusti.
I samband med omröstningen sade justitieminister Gunnar Strömmer (M) att han tror att straffreformen kan träda i kraft 2029 eller 2030. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) angav att den kan kosta mellan 45 och 50 miljarder kronor och att det finns utrymme i statsbudgeten.
Hur det blir mer exakt ska regeringen återkomma till.
I Gävle i veckan bemötte Ulf Kristersson kritiken från Magdalena Andersson.
– Socialdemokraterna röstade för att behålla mängdrabatten. När de motiverade sitt beslut nämnde de inte ens ordet brottsoffer. Jag tycker det säger allt, sade han.
Open Questions
- När kommer lagändringen exakt att träda i kraft?
- Hur ska reformen finansieras fullt ut?



