Det uppmärksammade fallet handlar om 56-årige Nidal Hasan, som hösten 2009 sköt ihjäl 13 människor på armébasen Fort Hood i Texas under ropen ”Allahu akbar!”. Dådet beskrevs i en senatsrapport som det värsta terrordådet i USA sedan 11 september 2001.
Nidal Hasan, som var en tidigare armépsykiater med majors grad, dömdes till döden redan 2013. Men först i tisdags kom meddelandet när och hur dödsdomen ska verkställas. Han ska arkebuseras, det vill säga skjutas ihjäl av en exekutionspluton, den 3 december.
Inte sedan 1936 har en offentlig avrättning genomförts i USA, då en ung svart man som dömts för våldtäkt på en vit kvinna hängdes på en parkeringsplats i Owensboro, Kentucky inför en folkmassa på 20 000 personer. Reaktionerna på den karnevalsliknande stämningen under hängningen ledde till att det blev den sista inför en stor publik – fram till nu.
I några fall har en mindre grupp personer kunnat följa en avrättning. När Timothy McVeigh, mannen bakom bombningen i Oklahoma City, avlivades med en giftinjektion fick överlevare och anhöriga till de 167 dödsoffren följa avrättningen i intern-tv.
Enligt beslut av USA:s försvarsminister Pete Hegseth, och klartecken från president Trump, ska nu avrättningen av Nidal Hasan direktsändas. Det betyder att dödsskjutningen kommer att kunna beskådas av en miljardpublik.
Att sända avrättningar, ibland inspelade på video, är annars en metod som företrädesvis har använts av terroristgrupper som al-Qaida och Islamiska staten. Men nu är det USA som går i terroristernas fotspår. Det ligger i linje med Hegseths brutala tankevärld och maskulinitetsideal: försvarsdepartementet har döpts om till krigsdepartementet, försvarsmakten ska inte vara ”woke” utan ”dödlig” och manlig militär personal ska genomgå testosteronscreening för att öka aggressiviteten och stridsberedskapen. Hegseth förklarade att avrättningen blir offentlig ”därför att folk måste förstå att det finns allvarliga följder för sådana saker”.
Planerna på Hasans publika avrättning väcker också en rad moraliska och rättsliga spörsmål, utöver själva frågan om dödsstraffet, som är tillåtet i USA, men förbjudet i EU och Storbritannien. Frågan om dödsstraff har fått en makaber aktualitet sedan den misslyckade avrättningen av Christa Pike i september. Hon överlevde två doser med ett dödligt gift.
När det gäller offentliga avrättningar är det främsta motargumentet att de kränker människans värdighet och att det är en återgång till medeltida inhumana metoder.
Enligt många specialister på internationell rätt, inom FN och andra internationella organ, är offentliga avrättningar ett brott mot de mänskliga rättigheterna, eftersom de utgör grym och förnedrande behandling som gör bestraffningen till ett offentligt skådespel.
