Ny beräkning av skolpeng ska minska orättvisan

Det har länge riktats kritik mot finansieringen av friskolorna.

Beräkningarna har kritiserats för att slå orättvist mot eleverna i de kommunala skolorna eftersom de får för lite pengar, enligt bland annat Riksrevisionen.

Bristen på ett strikt nationellt regelverk har också lett till att kommunerna har räknat på olika sätt. Skolpengen kan därför skilja så mycket som 70 000 kronor för en elev per år mellan två kommuner.

Förra sommaren presenterade utredaren Lena Holmdahl en utredning som föreslog att kommuner ska kunna dra av 6 procent på skolpengen till friskolor eftersom kommunerna har merkostnader.

Men utredningen kastades i papperskorgen för att regeringen inte tyckte den var tillräckligt bra.

På torsdagen tog utbildningsminister Simona Mohamsson (L) emot den sista delen i den utredningen, den här gången med förslag på ett nytt finansieringssystem för gymnasieskolan.

Den nya delen föreslår att staten ska kräva att kommunerna verkligen analyserar nivån på skolpengen genom att ta fram en vägledande norm för resurserna till skolan, skriver utredaren Lena Holmdahl i Expressen.

Skolverket har i dag en riksprislista som kommunerna kan använda för att se hur mycket kommunen ska betala till en friskola. Utredningen föreslår att den ska förbättras och fungera normerande för ersättningen för gymnasieskolan.

Samtidigt föreslås att det görs en omfördelning på fem procent från bidraget skolor får för elever med höga meritvärden, till elever med låga meritvärden. Eftersom kommunala skolor har ett större ansvar för att se till att alla barn får en skolplats har kommunerna också högre kostnader.

”I grundskolan har vi beräknat dessa merkostnader till 6 procent och vi föreslår därför att kommunerna årligen ska dra av detta från bidraget till enskilda huvudmän”, skriver Lena Holmdahl.

När det gäller gymnasieskolor ser det inte ut på samma sätt. Utredningen föreslår därför att kommunen ska kunna undanta vissa gymnasieutbildningar från avdraget.

Samtidigt vill den göra det möjligt för kommunen att ställa krav på fristående gymnasieskolor som får undantag och ett högre bidrag, till exempel resursskolor som behöver ha fler lärare per elev.

”Därför föreslår vi att så kallade villkorade belopp införs. Det ger kommunen möjlighet att ge ett större bidrag till skolor som lever upp till vissa villkor”, skriver utredaren.