Metall, papper, plastförpackningar samt färgat och ofärgat glas ska samlas in intill svenska fastigheter och bostäder från och med den 1 januari 2027. Då träder nämligen nya lagkrav på fastighetsnära insamling (FNI) i kraft. Fem olika behållare för olika typer av avfall ska vara på plats nära svenska byggnader fram till dess.
Marcos Carlson är vd på Sansac, ett av företagen i Sverige som säljer de kärl och skåp som en stor mängd bostadsrättsföreningar, fastighets- och villaägare nu efterfrågar. Han säger att efterfrågan gör att 2026 blir ett ”exceptionellt år” för branschen. Men det finns också utmaningar – tiden är knapp och alla avfallslösningar förväntas inte vara på plats till årsskiftet.
– Om en stor kommun skulle göra en beställning nu är det bara att glömma att det skulle bli klart innan januari, säger Marcos Carlson.
En del kommuner verkar ha insett detta och gett upp tanken på att bli klara i tid, enligt Sansacs försäljningschef Claes Vahlberg.
– Jag kan redan nu säga att vi ser att det här kommer fortsätta över 2027 och framåt, säger Claes Vahlberg.
Ett annat företag i branschen, PWS Nordic, tror också att omställningen kommer att spilla över på 2027. Företagets vd Dan Håkansson påpekar samtidigt att enklare avfallslösningar, som plastkärl, snabbt kan levereras till enskilda fastighetsägare.
– Det är väldigt högt tryck nu och vi producerar ju dygnet runt. Det är en himla massa kärl. Vi tillverkar nästan 35 000 kärl i veckan för tillfället, säger Dan Håkansson.
Kommuner samt fastighets- och bostadsägare har haft möjlighet att ställa om sedan 2024. Avfall Sverige, kommunernas branschorganisation inom avfallshantering, har kritiserat omställningstiden för att vara för kort. Kommunikationschefen Anna-Carin Gripwall vågar inte garantera att 100 procent av kommunerna har hunnit ställa om till årsskiftet, men menar att det nog kommer att vara väldigt hög anslutning.
– Det här är en gigantiskt stor logistikförändring som måste få ta tid, säger hon.
Anledningarna till att aktörer väntat med omställningen är flera, enligt Marcos Carlson och Claes Vahlberg på Sansac. Dels anser de att vissa kommuner, fastighetsägare och bostadsrättsföreningar tagit tag i frågan för sent. Dessutom finns det olika lokala utmaningar som gör att det tar tid att hitta lösningar. I centrala delar av städer kan det vara ont om plats medan det i glesbygd kan vara svårt att erbjuda sophämtning tillräckligt ofta.
Sveriges kommuner och regioner (SKR) har kritiserat just det här i en debattartikel tidigare i år:
”Överlag tas för lite hänsyn till hur olika Sveriges 290 kommuner är. Vissa består av urbana tätorter med smala gator och gamla hus, andra av glesbebyggda vidder.”
Organisationen skrev då att man vill att lagen, som ännu inte trätt i kraft, skrivs om, eftersom lagen ”skapar fler problem än vad de löser”.
I Stockholms innerstad finns det stora utmaningar med att hitta plats för både sopkärl och sopbilar, vilket bland annat Svenska Dagbladet tidigare rapporterat om.
Kravet på fastighetsnära insamling är till för att Sverige ska anpassa sig till en EU-förordning om förpackningar och krav på ökad materialåtervinning.
– Ambitionen med fastighetsnära insamling är ju bra. Målet är att utsorteringen ska öka där vi inte uppnår EU-målen i dag. Det är framför allt på papper och plast man ligger efter, säger Claes Vahlberg.
Den nya svenska förordningen röstades igenom 2022. Tiden som följde kantades av stigande inflation och räntehöjningar. Claes Vahlberg tror att det ekonomiska läget är ytterligare en anledning till att omställningen försenats på sina håll.
– Bilden har ju varit att många bostadsrättsföreningar och fastighetsägare har avvaktat med att investera för att det ekonomiska läget har varit dåligt, säger Claes Vahlberg.
Marcos Carlson fyller i att inströmningen av förfrågningar, och därmed trycket på branschen, har ökat desto mer av 2026 som passerat.
– Det är tydligt att verkligheten har kommit ikapp många nu med fyra månader kvar av året, säger Carlson.
