Ökad ansökningsmängd för juridiskt kön efter lagändring

Sedan lagändringen har antalet ansökningar Socialstyrelsen fått in nästan 2000 ansökningar om att ändra juridiskt kön, räknat från juli 2025 till och med maj 2026.

Årligen brukade Socialstyrelsen få in runt 300-600 stycken ansökningar, med den gamla lagstiftningen som också inkluderade ansökningar om tillstånd för kirurgiska ingrepp.

– Det kan vara så att det fanns några som ”hängde på låset” när lagen kom, och som hade önskat det här en tid. Det kan ha gett en ”puckeleffekt” i början. Men vi hade förväntat oss ungefär den här nivån, säger Thomas Lindén, avdelningschef på Socialstyrelsen.

SD och KD emot

En klar majoritet av ansökningarna har bifallits, enligt Socialstyrelsen.

– De flesta ansökningar är korrekta och visar att det är personer som vill ändra sitt juridiska kön utan att för den sakens skull göra något i övrigt med sin kropp, eller någon medicinsk åtgärd, säger Lindén.

Könstillhörighetslagen har vållat het politisk debatt. Samtliga oppositionspartier står bakom den, medan både Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna vill riva upp lagstiftningen.

– Vi vill stärka transpersoners rättigheter i Sverige, men inte genom att säga att man ska kunna byta till vilket kön som helst juridiskt eller biologiskt utan att få en tydlig diagnos, säger KD-ledaren Ebba Busch.

– Att vilja ändra det står inte i kontrast till att vi i övrigt vill stärka transpersoners rättigheter i Sverige, genom en bättre nationellt sammanhållen vård för transpersoner, fortsätter hon.

L-ledaren: ”Gör livet enklare”

Moderaterna, som röstade ja till lagen, har meddelat att man vill se över lagen och öppnar för förändringar.

Samtidigt säger L-ledaren Simona Mohamsson att lagändringen är ”historisk” och att hon ser framför sig att den består.

– Ja, vi genomförde den tillsammans och min utgångspunkt är att vi kommer att fortsätta kämpa för att ha den här lagstiftningen som är en modernisering och efterlängtad av många. Den gör livet enklare för många, säger hon.