Flygplan efter flygplan med kinesiska varor landar på flygplatsen i Liège, Belgien. I genomsnitt görs varje dag 3,6 miljoner tulldeklarationer, ibland upp till 8 miljoner. Det rör sig om allt från billiga kläder och prylar från e-handelsbolag som Shein och Temu till större paket med vitvaror eller sjukvårdsutrustning.
På flygplatsen arbetar 80 tulltjänstemän. De öppnar i genomsnitt ett paket av nästan 17 000, berättar Kristian Vanderwaeren, generaldirektör för Belgiens tullverk, för DN.
– Vi gör en riskanalys och väljer ut vilka varor vi inspekterar. Men kvantiteten är problematisk. Det mitt folk kan göra är väldigt begränsat, säger han.
Av den bråkdel varor som faktiskt granskas är det ungefär en tredjedel som på något sätt bryter mot EU:s regler. Det kan röra sig om ofarliga missar, som en felaktigt ifylld deklaration. Men även mediciner och vejpar som innehåller otillåtna kemikalier och leksaker som bryter mot säkerhetskrav. Eller rena förfalskningar av Gucciväskor och fotbolls-VM-t-shirtar.
Och det är ett ”Kina-problem”, säger tullchefen.
– De varor som vi har problem med kommer nästan alltid från Kina. Inte Brasilien, Sydafrika eller Egypten. Utan Kina.
Ett slags försändelser sticker ut: smink.
– I genomsnitt har mellan 30 och 40 procent av alla kontrollerade varor något problem. Men för kosmetika är det 90 eller till och med 100 procent, säger Kristian Vanderwaeren.
Tullen gör ingen egen kemisk analys av varorna, utan ”problem” innebär att något är fel i tulldeklarationen eller att varans innehållsförteckning och certifikat inte uppfyller EU-kraven.
I klarspråk: när en svensk tonåring köper ett läppstift eller en hudkräm på nätet från ett kinesiskt lågprisbolag är sannolikheten att dessa innehåller otillåtna, eventuellt till och med farliga, ämnen väldigt stor.
– Om du frågar mig: ”Gör du verkligen ditt jobb?” så svarar jag ja, vi stoppar mycket. Men det är så stora kvantiteter att jag inte kan försäkra folk om att vi stoppar alla olagliga varor.
Tolkningen i Europa är att många kinesiska företag helt enkelt struntar i att anpassa sina produktionslinjer till EU:s krav, eftersom det kostar pengar – och, antagligen, eftersom risken att bli upptäckt är så liten.
Borde Sverige och andra helt stoppa import av smink från kinesiska företag?
– Ja, EU-länder borde sätta stopp, men det är ett politiskt beslut. Och EU borde säga till Kina att deras exportstrategi inte är acceptabel och att deras fabriker måste följa EU-lagar.
Den oro och kritik som når Kristian Vanderwaeren från andra länders tullmyndigheter för han vidare upp i de politiska leden i Belgien. Han har nu blivit lovad ytterligare hundra tulltjänstemän, till de totalt 3300 som är anställda på myndigheten, knappt fler än i Sverige.
Det är en droppe i havet. Själva konstruktionen är problemet: att ett litet land med begränsade resurser är inkörsporten till den gigantiska europeiska marknaden.
Så varför går så mycket av den kinesiska massexporten just via Belgien?
Dels har det geografiska och historiska skäl: Belgien ligger bra till och har alltid varit öppet för handel med omvärlden. Dels är det en slump.
För några år sedan valde den kinesiska e-handelsplattformen Alibaba ut Liège som europeisk hubb. Det lockade i sin tur fler bolag. Sedan kom covidpandemin med dagliga flyg från Kina med den sjukvårdsutrustning och munskydd som européerna efterfrågade. Och efter covid exploderade e-handeln med lågprisbolagen Shein och Temu.
”Kineserna gillar inte bilden att de producerar skit.”
I Bryssel, tio mil bort från Liège, oroar sig EU-politikerna över det stora varuflödet, som skadar europeiska företag och slår ut butikshandeln på kontinenten.
I somras infördes en tull på 3 euro (33 kronor) på alla småpaket som importeras till EU. Målet är att bromsa kinesiska nätbutiker, som enligt EU missbrukat den tidigare skattefriheten för varor under 150 euro.
– EU:s e-handelsmarknad förblir öppen – men får inte vara på bekostnad av europeiska konsumenter och företag, sade EU:s handelskommissionär Maros Sefcovic då.
Tullavgiften har lett till mindre flöden i Liège. Men andelen varor som är felaktiga eller olagliga är precis lika hög som tidigare, säger Kristian Vanderwaeren.
I slutet av veckan reste handelskommissionären Sefcovic till Peking för att förhandla om vad som enligt EU är en ohållbar handelsbalans och orättvis relation mellan blocken.
Kristian Vanderwaeren tror att Kina skulle lyssna om EU höjde rösten.
– Jag kan ha fel, men mitt intryck av de kontakter jag har med kinesiska myndigheter är att det finns en vilja. Kineserna gillar inte bilden att de producerar skit.
