Polisen efter morden: ”Inte del av en upptrappning”

Idrottshallen blev en mordplats när spontanfotbollen i Älvsjö avbröts av skott. Efter en lugn septembermånad blev den 24-åriga ungdomsledaren Saba Abraham den första som föll offer för gängvåldet i Stockholm i höst.

En vecka senare sköts en 27-årig man ihjäl i en bil i en annan stadsdel i södra Stockholm.

Skjutningarna väcker frågor: Stiger temperaturen i gängkonflikterna igen?

Nej, är polisens bedömning i dagsläget.

– Vi måste förstå och bevaka det som sker. Men de här två fallen ändrar inte vår bedömning av våldsläget just nu, säger Alexander Wallenius.

Flera gånger i veckan stoppar polisen unga som misstänks vara på väg att ta på sig eller utföra våldsuppdrag åt gängen, berättar han. Det har fortsatt efter morden i Stockholm. Men än syns ingen ökad aktivitet kopplad till skjutningarna.

– Om vi hade stoppat fem planerade gärningar i södra Stockholm sedan dess hade vi gjort en helt annan bedömning. Men det ser vi inte.

Siffrorna över det utförda gängvåldet pekar tydligt i rätt riktning, både när det gäller skjutningar och sprängningar.

Men statistiken visar också att konflikter finns kvar. Den sista september hade 76 sprängningar inträffat, men dubbelt så många stoppats på förberedelsestadiet.

Över tid ser polisen hur förberedelse- och stämplingsbrotten ökar, medan de fullbordade och försökta skjutningarna och sprängningarna minskar.

– Nivån är betydligt lägre. Men vi ser fortfarande att det finns en stor vilja till våld inom de kriminella nätverken.

Viljan märks också när polisen trålar sociala medier och meddelandetjänster. Där fortsätter Alexander Wallenius och hans kollegor att mötas av en uppsjö rekryteringsannonser, både till våldsbrott och annan kriminalitet.

I somras fick myndigheten lagstöd för att tvinga plattformarna att plocka ned innehållet. Sedan dess har 45 gängannonser tagits ned. Polisen har också uppmanat bolagen att plocka bort 200 rekryteringsinlägg som inte faller under den nya lagstiftningen. Vid omkring hälften av tillfällena har bolagen gått på myndighetens linje.

De kriminella anpassar sig efter utvecklingen, konstaterar Alexander Wallenius. Polisen märker hur annonserna blir mer allmänt hållna för att inte riskera att bli borttagna.

– Innan var man rakare med att man sökte en 'jappare' som kunde utföra en skjutning på en viss ort. Nu är man vagare. Det efterfrågas snarare 'gubbar för jobb'.

Polisens bedömning är att det har blivit svårare för nätverken att hitta unga utförare. De avskräckande exemplen på hur barn blivit gängens förbrukningsvaror är många. Fler är medvetna om hur det kan sluta för den som tar på sig ett uppdrag, säger Alexander Wallenius.

– Det innebär att gängen behöver jobba hårdare för att rekrytera. Annonser ligger ute längre och de höjer den utlovade betalningen.

När gängdåden drabbade Sverige som värst fanns tre dominerande nätverk. Att två av dem – Dalen och Rumba – är kraftigt försvagade nämns ofta som en förklaring till att våldet minskat.

Men lugnet är ingen naturlag, konstaterar Alexander Wallenius. Det utrymme som Dalen och Rumba lämnar efter sig kommer andra att vilja överta. Än så länge har dock ingen gruppering tydligt flyttat fram sina positioner, enligt Wallenius.

– Vi ser inte att nätverk agerar för att träda in i det vakuum som Dalen och Rumba lämnat efter sig. Men vi följer det noga.