Regeringen ger Försvarsmakten och Migrationsverket i uppdrag att kartlägga tidigare lokalanställda i Afghanistan

Regeringen ger Försvarsmakten och Migrationsverket i uppdrag att kartlägga vilka tidigare lokalanställda som finns kvar i Afghanistan och som anser sig behöva skydd i Sverige.

– Det är principiellt viktigt att de som tjänat Sverige och Försvarsmakten ska kunna få sina skyddsskäl prövade. Det här är ett steg i den riktningen, säger försvarsminister Pål Jonson (M).

Som oppositionspolitiker var Pål Jonson mycket aktiv i frågan och pressade dåvarande S-regeringen.

Varför har det tagit så lång tid för dig som försvarsminister att sätta igång det här arbetet?

– Vi har under mandatperioden koordinerat med myndigheter och haft kontakt med andra länder och nu har vi kunnat fatta det här beslutet.

Främsta förklaringen till att det dröjt är dock att Sverigedemokraterna motsatt sig att ta hit tolkarna.

Var Sverigedemokraterna informerade om regeringens uppdrag?

– Vi arbetar hela tiden i en nära relation med Tidöavtalet. Jag vet inte exakt hur diskussionerna gick i samordningskansliet kring detta, säger Jonson.

Enligt Sverigedemokraterna var partiet inte involverat i beslutet.

– Det är en märklig hantering. Eftersom vi har samtalat om detta så pass länge kunde man ha informerat oss, säger Matheus Enholm, SD:s försvarspolitiska talesperson.

Han anser dock att regeringen har hållit sig inom Tidöavtalet eftersom det handlar om en kartläggning – inte om att Migrationsverket ska pröva om tolkarna kan komma till Sverige. Från SD:s sida är man bland annat tveksam kring identifieringen av tolkarna och säkerhetsprövningen.

Björn Blanck, Afghanistanveteran som engagerat sig för tolkarna, välkomnar regeringens uppdrag till Försvarsmakten.

Hur är situationen för de tidigare lokalanställda som finns kvar i Afghanistan?

– De lever i extrema förhållanden. De är stämplade som kollaboratörer och kan inte arbeta, för då ger de sig till känna. Många vågar inte skicka sina barn till skolan. De byter adresser och är flyktingar i sitt eget land, berättar Björn Blanck.

Går det att få ut dem ur landet?

– Ja, i flera år har länder som USA, Storbritannien, Frankrike och Tyskland kunnat göra det. Talibanerna vill att de lämnar Afghanistan, säger Björn Blanck.

Han bedömer att runt 50 individer har skyddsskäl och borde kunna få komma till Sverige med sina närmaste familjemedlemmar.

– Även om Migrationsverket skulle vara generöst i sina bedömningar tror jag att det handlar om som mest 300 personer.

Björn Blanck påpekar att gruppen ryms väl inom kategorin med 900 kvotflyktingar, som Sverige tar emot årligen.

Försvarsmakten ska redovisa sin kartläggning den 9 oktober, efter valet och ett eventuellt maktskifte. Björn Blanck tror inte att valutgången påverkar om tolkarna kommer till Sverige eller inte.

Försvarsminister Pål Jonson vill inte spekulera i hur en ny regering med en annan partisammansättning agerar.

När tror du att de kvarvarande tolkarna skulle kunna komma till Sverige?

– Jag vill inte utställa några löften förrän vi har fått klarhet i hur det ser ut. Jag ber att få återkomma i frågan, säger Pål Jonson.

Läs mer.