Ryska påverkanskampanjer hotar svenska valet med "slopaganda" och "doppelgängersidor"

Vilka bestämmer vad som är det sista du ser innan du somnar? Vad du skrollar förbi på väg till jobbet? Vilket klipp som automatstartar efter det du ville se?

Några av dem sitter i Kreml.

Påverkanskampanjer i Sverige och världen har drivit på våldsamma upplopp, uppmuntrat till terrådåd och påverkat valresultat. LVU-kampanjen och påskkravallerna i Sverige, upploppen i brittiska Southport, val i Tyskland, Frankrike, Ungern och Moldavien. Det är några händelser de senaste åren som hetsats på av digital propaganda.

”A ram sam sam, a ram sam sam”. Medan svenska soldater sjunger den välkända barnsången med europeiska ledare skrattar USA:s Donald Trump åt det som ska föreställa Europas försvar av Grönland.

Klippet är publicerat på ett av flera konton som kartlagts av den ukrainska researchgruppen Tua och som tros vara beställda av ryska myndigheter. Kontona har totalt miljoner följare på Facebook, Instagram, Tiktok och Youtube. Flera inlägg har tusentals gillamarkeringar och kommentarer bland annat från svenskar.

Innehållet brukar kallas slopaganda – lågkvalitativt AI-genererat innehåll med politiska budskap som pumpas ut i sociala medier.

”Video: Falsk iscensättning i Butja avslöjad”. Den osanna rubriken låg för ett par år sedan i ett Facebookinlägg, med en länk till den ryska hemsidan theguardian.co.com – en exakt kopia av brittiska The Guardian. Den är ett exempel på doppelgängersidor, en annan rysk taktik.

Miljontals människor – i länder som Storbritannien, Tyskland och Italien – har lurats in till de proryska artiklarna på de kopierade nyhetssajterna.

Risken för att Ryssland ska försöka påverka det svenska valet lyfts särskilt fram av Militära underrättelsetjänsten i den senaste årsrapporten. Vad som är nästa mål för rysk påverkan beslutas i den ryska regimens toppskikt.

– Arbetet är väldigt centraliserat. Ordern kan vara att få fler i det här landet att tycka såhär eller rösta sådär, berättar James Pamment, chef över Psychological Defence Research Institute på Lunds universitet som skrivit en rapport om de ryska doppelgängersidorna i samarbete med Myndigheten för psykologiskt försvar.

Ansvaret för att förbereda påverkanskampanjer mot Europa faller på en politisk teknolog – en hög befattning i Ryssland med ansvar för politisk påverkan. Demografi, samhällsproblem, medievanor, debatter och nyhetshändelser – allt sammanställs för att reda ut vad som kan få störst genomslag och överlämnas till dem som anlitas för att utföra kampanjen.

– Vi vet att utländska aktörer följer debatten i Sverige för att hitta känsliga frågor och sårbara grupper som man riktar in sig på. Vilka som är sårbara beror på vilket ämne det är, säger James Pamment.

Sergej Kirijenko leder det internationella system som utgör Rysslands digitala informationskrigföring, och förfogar över en budget på motsvarande över 6,5 miljarder kronor. Företag, frilansare, kriminella och statliga aktörer samverkar för att få ut Rysslands budskap och uppnå Kremls mål så effektivt som möjligt.

Det invecklade systemet gör det svårt att bevisa vem som är beställare.

– Det är den vanliga utmaningen att det är väldigt svårt att veta exakt hur det hänger ihop. Där är man mer behjälpt av att titta på mönster och tecken på organisering, säger Carl Heath, forskningsledare på Research Institutes of Sweden (Rise).

Slopagandakontona i den ukrainska kartläggningen drivs alla av två personer – en nordmakedonsk medborgare bosatt i Schweiz och en kinesisk man i Adelaide i Australien.

Mycket tyder på att de är del av en koordinerad kampanj, menar Carl Heath. Kontona delar ibland identiskt innehåll, har samma publiceringsmönster och delas ofta vidare av ryska propagandister och politiker.

– Det har liknande profiler som gör liknande saker. Och de gör det i en industriell skala. Det finns anledning att tro att det finns en organisering bakom, säger han.

Tua har kunnat se vilka program männen använder för att skapa innehållet, bland annat kinesiska Kling och Hailuo och bedömer att de kan tjäna så mycket som tiotusentals dollar på arbetet med konton.

Doppelgängerkampanjerna har styrts högre upp i propagandanätverkets hierarki – det ansvariga företaget Social design agency (SDA) är en del av kärnan i Sergej Kirijenkos verksamhet. Läckor har gett omvärlden en inblick i verksamheten.

– De har omkring 100 anställda. Sedan har de en rad underleverantörer och vi vet inte exakt hur många som arbetar för dem. Men det är ett omfattande nätverk, säger James Pamment.

Desinformationen kräver en mer avancerad teknik: falska ip-adresser, tomma ”gateway-domäner”, stora köp av europeisk serverkapacitet och dessutom skalbolag och andra ekonomiska upplägg för att kringgå sanktioner och dölja spår.

Kremls möjligheter att sprida sin propaganda på sociala medier är stor.

– I Ukraina har de kunnat skapa upp emot 250 miljoner möjliga visningar på en vecka. Men det är otroligt att de skulle använda all den kapaciteten mot Sverige, säger James Pamment.

Valpåverkansförsök brukar nå sin topp omkring sex veckor innan valdagen. Genus, klimat, invandring, Israel-Palestina-konflikten, vargjakten är några ämnen som Ryssland kan tänkas rikta in sig på, säger James Pamment.

– Vid val runt om i Europa ser vi hur botnätverk som översvämmar kommentarsektioner för att ge sken av en stor opinion – eller som deltar på olika sidor av diskussionen för att öka polariseringen. Botarna blir allt mer sofistikerade, förklarar han.

Sverige är en given måltavla främst på grund av stödet till Ukraina, att vända opinionen emot fortsatt stöd är det prioriterade syftet. Men för att påverkan ska ta skruv krävs också en verklig opinion. I Sverige är de förutsättningarna dåliga.

– Här finns inget parti för Kreml att stödja som är emot stödet och som har en hyfsad chans att få framgångar i valet, säger James Pamment.

I länder som Tyskland, Storbritannien och Italien har flera ryska kampanjer avslöjats kopplat till partier med stort stöd i opinionen, som Alternativ för Tyskland, Reform UK och Lega.

Propagandaformaten har olika taktiker för att vi med okritiskt ska ta till oss de proryska budskapen. Social design agencys doppelgängersidor vilseleder läsarna att lita på avsändaren medan AI-klippen använder i stället humor och igenkänning för att vi ska sänka garden.

Gemensamt är att de spinner på aktuella händelser försöker blåsa upp en existerande opinion. När taktiken är framgångsrik kan inläggen få missnöje att trissas upp till kaos och våld.

– Till exempel påskkravallerna och koranbränningarna. Sedan var Ryssland aktiva under Natointrädet och förhandlingarna med Turkiet. De har försökt driva att Sverige ägnar sig åt piratverksamhet i Östersjön. Men mycket fungerar inte, vi är ganska motståndskraftiga i Sverige, säger Carl Heath.

I sociala medier kan propagandan få god hjälp av plattformarnas egna algoritmer. Målet är att en visning levererar mer propaganda i flödet och sedan ännu mer, tills du hamnat i ett kaninhål där proryska budskap är det enda du ser.

Säpo och Must pekar i sina bedömningar ut tre hotaktörer – Ryssland, Kina och Iran. Men fler vill påverka opinionen i Sverige och Europa.

– Det finns kriminella och kommersiella aktörer och politiska krafter i länder som vi ser som allierade, säger James Pamment.

Carl Heath pekar även på hur Donald Trumps administration visat hur de vill styra den politiska utvecklingen i Europa åt ett visst håll.

– Den svenska staten har svårt att beskriva den påverkan som kommer från USA. Att sticka ut hakan i relationen till USA på det sättet är problematiskt ur ett diplomatiperspektiv, säger han.

Myndigheten för psykologiskt försvar har inför valet utvärderat vilka aktörer som kan fokusera på Sverige. Det finns ingen lag som direkt förbjuder utländsk otillbörlig informationspåverkan.

– Informationspåverkan är oftast inte olaglig, den ligger i gränslandet. Och i Sverige är det i ganska stor utsträckning lagligt att ljuga och vilseleda. Men där har de sociala medieplattformarna ett stort, stort ansvar, säger Jerker Sundstrand, som är ansvarig för arbetet med valet på Myndigheten för psykologiskt försvar.