
Forskare vid Lunds universitet har analyserat satellitdata från 2026 och jämfört med extremåret 2018.
AI-generated summary
Sommaren 2018 fungerar som ett svenskt referensår för extrem torka med historiskt låga skördar. År 2026 har präglats av rapporter om värme och vattenbrist i Europa.
När forskarna Ola Hall och Alexandros Sopasakis vid SESAC, Swedish Competence Centre for Satellite-Enabled Social Science Analytics vid universitetet i Lund analyserade satellitbilder från juli månad 2018 respektive sommaren 2026 blev de aningen förvånande.
– Den här sommaren har ju präglats av rapporter om torka och vattenbrist. När vi analyserade satellitbilder över jordbruksmark i Skåne och Mälardalen väntade vi oss därför att också se tydliga spår av torkan i vegetationen. Det gjorde vi inte, säger Ola Hall, prefekt och lektor vid institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi.
Istället blev analyserna en påminnelse om hur extremt läget var 2018.
– Det betyder dock inte att vattenbristen i år inte är verklig. Tvärtom visar vår analys att nederbörden under perioden oktober–juli var mindre 2026 än under motsvarande period 2018 och 2025 i de undersökta regionerna, fortsätter han.
Samtidigt visar mätningar av grundvatten, sjöar och vattendrag att vattenresurserna är hårt pressade. Problemet tycks därför i hög grad ligga i den långsiktiga vattenbalansen och i den uteblivna återfyllnaden under höst, vinter och vår, snarare än i en kraftig uttorkning av grödorna under juli, konstaterar forskarna.
De har använt bilder från den europeiska satelliten Sentinel-2 och jämfört juli 2026 både med de normala juliförhållandena under perioden 2019–2025 och med 2018.
– Sommaren 2018 har blivit något av ett svenskt referensår för extrem torka. Spannmålsskörden föll då till drygt 3,2 miljoner ton, den lägsta nivån sedan 1959. Effekterna på jordbruk och vegetation var så stora att de också framträder mycket tydligt i satellitbilderna.
Bilderna från 2026 överraskar forskarna – inte minst mot bakgrund av sommaren omfattande rapportering om värme, torka och skogsbränder i Europa.
– Jämför vi med de senaste årens normala juliförhållanden är jordbruksmarken i Mälardalen statistiskt oskiljbar från normalnivån. I Skåne ligger vegetationen på eller något över det normala. Inte heller det satellitbaserade måttet på vegetationens vatteninnehåll visar någon tydlig negativ avvikelse. Vi hittar alltså ingen regional vegetationstorka i satellitbilderna från juli, säger Ola Hall.
En enkel satellitkarta som jämför juli 2026 med juli 2018 visar ett dramatiskt grönare landskap 2026.
– Det säger framför allt något om hur extremt 2018 var. För att avgöra om 2026 verkligen avviker från det normala måste vi i stället jämföra med flera år.
Även årets skördeprognos passar in i bilden, enligt forskarna.
Spannmålsskörden väntas i år bli knappt 5,9 miljoner ton. Det är 9 procent mindre än rekordåret 2025 men samtidigt 10 procent mer än genomsnittet för de senaste fem åren.
– Det är långt från situationen 2018. Icke desto mindre är vattenläget allvarligt. Ett landskap kan alltså se förhållandevis grönt och normalt ut från rymden samtidigt som vattenresurserna under och omkring vegetationen befinner sig under stark press.
En raketöverdel som sköts upp i januari i fjol är på drift och förväntas kollidera med månen på onsdag i 8 700 km/h. Nedslaget väntas skapa en krater och ett dammoln, vilket väcker oro för rymdskrot men också stort vetenskapligt intresse.

Techmiljardären Bryan Johnson hävdar att han har klonat sig själv som nyfödd med hjälp av inducerad pluripotent stamcellsteknik (iPSC). Målet är att odla nya organ för transplantation, delvis mot en obotlig autoimmun sjukdom. Tekniken är etablerad inom forskningen.

DNA-analyser av 142 individer i 50 medeltida gravar visar att barn begravdes tillsammans med vuxna av sociala skäl, inte nödvändigtvis som familj. Studien belyser synen på barn och sociala strukturer i tidiga kristna Skandinavien.

Arkeologer har under utgrävningar i Phetchaburiprovinsen i Thailand hittat två 2 000 år gamla guldringar tillsammans med ett skelett. En av ringarna har en gravering med forntida indisk skrift, vilket tyder på begravningar av rika personer på platsen Don Yai Thong.

En ny studie publicerad i Current Biology placerar sköldpaddornas evolutionära ursprung nära fåglar och krokodiler. Forskningen baseras på fossilanalyser och molekylära studier, och antyder att sköldpaddorna utvecklades strax efter permperiodens massutdöende för 252 miljoner år sedan.

Forskare vid Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) övervakar två nya fästingarter i Sverige: flyttfågelsfästingen och brokig hundfästing. Flyttfågelsfästingen kan bära på allvarliga virus som Krim-Kongo, medan brokig hundfästing kan sprida hundsjukdomar. Även trubbnosfästing och tajgafästing, som kan bära på andra TBE-varianter, uppmärksammas.