Skolval och debatter förbereder unga väljare inför valet

18-årige Jason Torrisi Lundqvist står sammanbiten längst fram i Polhemskolans aula i Lund i samband med valdebatten på skolan.

– Det är ord mot ord och ganska kaotiskt, säger han.

En av Sveriges största gymnasieskolor ska hålla skolval. Dagen före har 800 avgångselever samlats till traditionsenlig debatt.

På scenen debatterar representanter för riksdagspartiernas ungdomsförbund skatter och klimat.

Jason Torrisi Lundqvist sitter i publiken och faktakollar.

Efteråt stannar han kvar med två klasskamrater från de naturvetenskapliga spetsprogrammen för att prata med politikerna.

– Vi har haft datorerna uppe hela tiden. Det var en del felaktig information som var lätt att bara söka upp, säger Jason Torrisi Lundqvist.

Julia Righetti på teknikprogrammet tycker att debatten var bra. Nu är hon mer säker på hur hon ska rösta.

– När man hör politikerna prata får man en större bild och kan skapa en egen uppfattning, säger hon.

Söndagen den 13 september får nära en halv miljon förstagångsväljare rösta i ett allmänt val för första gången. Innan dess får en del av dem träna i skolvalet som arrangeras av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF.

I år deltar drygt 1700 högstadier och gymnasieskolor över hela Sverige. Det motsvarar sex av tio skolor och omkring 100 fler än vid valet 2022.

– Det är positivt att deltagandet ökar. Samtidigt är det lite obegripligt att inte alla är med, säger Magnus Jägerskog, generaldirektör på MUCF.

Han tror att det finns flera skäl till att en del skolor avstår, som tidsbrist och att skolvalet hålls under en kort period när mycket annat också pågår.

Samtidigt säger han att skolvalet spelar en viktig roll.

– Vi vet att intresset för demokrati och sannolikheten att man röstar i de allmänna valen ökar om man får träna på att lägga sin röst, säger han.

Andelen svenskar som är engagerade i partipolitiken har minskat under de senaste årtiondena. I förra riksdagsvalet minskade ungas valdeltagande för första gången på 20 år, och enligt en rapport från MUCF anser endast var femte ung att de har stora möjligheter att föra fram sina åsikter till de som bestämmer.

Enligt Niklas Bolin, professor i statsvetenskap vid Mittuniversitetet, gör det minskade engagemanget det svårare att rekrytera framtidens politiker.

– På så sätt är det bra om vi kan riva murar mellan unga och politiskt aktiva, säger han.

I en färsk studie visar han att kommunala gymnasier är betydligt mer benägna att bjuda in politiker än friskolor – något som riskerar att skapa en ojämlik utbildning.

– Det är inte så att ungas demokratiska skolning står och faller med partibesöken, men det är en förlorad chans, säger han.

På Polhemskolan i Lund arrangeras både skolval, politikerdebatt och valvaka inför riksdagsvalet.

Samhällskunskapsläraren Anders Hallerhed ser det som en av sina viktigaste uppgifter att öka intresset för och engagemanget i demokratiska frågor.

– Demokratin är pressad i stora delar av världen. Fler unga ifrågasätter om demokrati är det bästa styrelseskicket. Därför är det jätteviktigt att öka engagemanget för politik och demokrati, säger han.

I aulan tycker flera elever att politikerdebatten fyller en funktion.

– Det är väldigt mycket prat på sociala medier. Men man vet ju inte vad som stämmer. Därför är det bra att skolan hjälper till att förtydliga, säger Julia Righetti.

För henne är skolan den viktigaste valfrågan.

– Och klimatet. Det börjar bli ganska bråttom att agera nu, säger hon.

Jakub Turkiewicz går naturvetenskapsprogrammet och har passat på att ställa frågor till de debatterande politikerna. En av dem handlar om huruvida det är värt att höja bensinpriset när världen i stort inte gör tillräckligt för klimatet.

– Är det värt att sänka vår levnadsstandard så länge de stora miljöbovarna som Pakistan, Kina och USA inte också gör en omställning?

Jakub Turkiewicz tycker inte att något av partierna kunde svara på frågan. Däremot blev han inspirerad av deras retorik och överväger nu själv att bli partipolitiskt aktiv.

– Jag håller med Kristdemokraterna om mycket och tycker att deras retorik var bäst i debatten.

Klasskompisen Erjon Kycyku är redan medlem i ett parti – men blev det så nyligen att han inte vill berätta vilket. Inför valet har han lagt en hel dag åt att plugga politik tillsammans med en kompis.

– Vi gick igenom de viktigaste frågorna och använde olika ai-tjänster för att ta reda på vad partierna vill. För mig är klimat, välfärd och ekonomi viktigast, säger han.