– Det här är inte klokt.
Céline, 48, pekar bort mot Bastiljen, ett hundratal meter bort.
Över torget, med det berömda monumentet över den franska revolutionen, ekar en polisröst: ”Demonstrationen har förbjudits. Alla som stannar kvar med plakat kommer att bli bötfällda”.
Det är inte ett tomt hot.
DN ser en person på en bot på 135 euro (cirka 1 500 kronor).
– Jag ville gå förbi och demonstrera innan jag åkte till jobbet. Men nu går inte det. Jag tycker faktiskt det är våldsamt – det är institutionellt våld, säger Céline som till vardags arbetar som skådespelare.
På parkbänken bredvid ligger hennes plakat med texten: ”Upprörda och indignerade – vi ger inte upp förrän de lyssnat”.
Men den här dagen kommer Céline inte att kunna demonstrera. President Emmanuel Macron förklarade i torsdags att bara ”legitima aktörers” demonstrationer skulle godkännas, efter förra lördagens kravaller.
Polisen har därefter nekat tillstånd för den stora merparten av demonstrationer som elevrörelsen och proteströrelsen Gula västarna velat anordna.
Frankrike behöver lugn, anser presidenten – efter de dramatiska scener som utspelade sig för en vecka sedan. Då drabbade svartklädda, maskerade personer samman med polisen i utkanten av demonstrationerna. Omkring 3 000 affärslokaler vandaliserades i de värsta kravallerna på många år.
Vilka grupper som låg bakom skadegörelsen och plundringen är ännu något oklart, men polisen misstänker att våldsbejakande aktivister inom extremvänstern tillsammans med kriminella grupperingar var drivande, och att många opportunistiska unga från utsatta områden deltog efter att ha nåtts av uppmaningar via sociala medier.
– Det är inte okej med plundring. Men det är som att regeringen bara vill trappa upp konflikten, säger Célines vän Alice som är universitetslärare.
De båda vännerna hör till en klar majoritet av fransmän som stöder elevrörelsens krav: en mer likvärdig skola, mindre klasser, fler lärare, bättre lokaler och att antagningssystemet till högskolan ska göras om.
Men samtidigt vänder sig också en klar majoritet mot våldsamheterna.
Denna lördag hade 70 000 poliser mobiliserats för att undvika en upprepning. Militärer bevakade viktiga byggnader i storstäderna.
– Våldet som de i ”svarta blocket” utövar är fel. Men om regeringen inte lyssnar på oss och bara skickar polisen mot oss, då når man ju till slut en punkt… ja, då kanske det kan bli motiverat, säger 16-årige Luca.
Han och vännen Suleyman har åkt in till Bastiljen från en förort norr om Paris. De har just blivit stoppade av poliser.
– De visiterade oss. De letade väl efter vapen. Jag var rädd för att de skulle ta mina simglasögon, som jag använder för att orka med tårgasen. Men jag fick behålla dem, säger Luca.
– Nu drar vi till Porte d'Italie. Det är tydligen där demonstrationen ska gå.
Han har rätt. Kvällen före demonstrationen ändrade polisen demonstrationsvägen för att minska risken för skadegörelse i Paris. Arrangörerna protesterade upprört mot det sena beskedet, men accepterade till slut att gå nära ringleden i de södra utkanterna av staden.
Till slut dök 110 000 personer upp där, enligt polisen.
– De försöker skrämma oss, men vår författning ger oss rätt att demonstrera. Så nej, vi låter oss inte skrämmas, sade den 24-årige studenten Logan Souc.
I marschen gick den radikale vänsterledaren Jean-Luc Mélenchon, som stöder elevrörelsen. ”Magnifik disciplin i den största demonstrationen sedan rörelsens början”, löd hans stolta omdöme på sociala medier.
Men någon timme senare, vid 17.30-tiden på lördagen, utbröt kaotiska scener i regnet vid Porte de Vincennes, där den tillståndsgivna demonstrationen tog slut.
Tårgas sköts av polis och en vattenkanon sprutade vatten mot demonstranter. En del aktivister kastade föremål mot ordningsmakten.
Liknande scener utspelade sig i Marseille, Lyon och flera andra städer.
Den sortens sammanstötningar är inte helt ovanliga i slutet av demonstrationer i Frankrike. När detta skrevs vid 18-tiden föreföll det sig ännu röra sig om relativt begränsade oroligheter – åtminstone jämfört med förra veckan.
