Stort avslagstryck på Brå-pengar mot brott

För att trycka tillbaka den grova kriminaliteten är kommunerna sedan tre år tillbaka skyldiga att arbeta förebyggande mot brott.

Förra året sökte kommunerna 233 miljoner kronor från Brottsförebyggande rådet, Brå, till lokala projekt – men fick 50 miljoner kronor, visar statistik som DN tagit del av.

77 procent av alla ansökningar till Brå avslogs. Av de 149 kommuner som ville ta del av projektpengarna var det endast 39 som beviljades detta.

– Vi har ett väldigt högt söktryck och måste gallra hårt för att bevilja de ansökningar vi tror mest på, säger Charlotta Gustafsson, gruppchef på Brottsförebyggande rådet.

Många av ansökningarna var inte fullständiga och saknade en koppling till lokala brottsproblem. Och av de som beviljades bidrag har Brå krävt tillbaka pengar i 54 av 81 projekt, totalt drygt åtta miljoner kronor.

– En stor del av detta är oförbrukade medel, alltså pengar de inte kunnat eller hunnit använda av olika skäl. Bland annat eftersom de måste använda pengarna inom ett kalenderår i enlighet med gällande förordning.

En utvärdering som Brå publicerade tidigare i år visar att det främst är storstäderna som söker medel. Där finns kapacitet att både ansöka om bidrag och driva projekt, vilket ofta saknas i mindre kommuner.

Jämtlands län var exempelvis sämst i landet på att söka pengar från Brottsförebyggande rådet förra året. Där beviljades inte en enda kommun några bidrag.

För att uppfylla det lagstadgade brottsförebyggande arbetet får landets 290 kommuner dela på 219 miljoner kronor i år, vilket bland annat ska täcka en samordningsfunktion. Uppgifter från Brå visar dock att var femte samordnare lägger mindre än 20 procent av sin arbetstid på uppdraget.

Utöver Brå-pengarna kan kommunerna bland annat söka riktade medel från Socialstyrelsen, och i år har 400 miljoner kronor avsatts för att stärka skolsäkerheten genom exempelvis kameror och låssystem.

DN har utan framgång sökt justitieminister Gunnar Strömmer för en kommentar.