
Forskare vid Karolinska institutet och Umeå universitet har undersökt effekterna av screening för tjock- och ändtarmscancer.
AI-generated summary
Tjock- och ändtarmscancer är en vanlig dödlig sjukdom som har god prognos vid tidig upptäckt. Alla svenska sjukvårdsregioner erbjuder nu screening för personer i åldrarna 60–74 år.
Tjock- och ändtarmscancer är en av de allra vanligaste cancerformerna. Sjukdomen är dödlig, men har god prognos om den upptäcks i tid. Enligt Cancerfonden botas de flesta genom operation, förutsatt att cancern upptäcks tidigt.
Det är anledningen till att samtliga sjukvårdsregioner nu erbjuder screening för personer i åldrarna 60–74 år. De får hem ett provtagningskit och de som väljer att delta skickar in ett avföringsprov som analyseras för små mängder blod, så små att de inte syns med blotta ögat. Om blod påvisas erbjuds vidare utredning, oftast med koloskopi (en kameraundersökning av tjocktarmen).
Screeningen har införts successivt. Stockholm och Gotland var tidigt ute och nu har forskare vid Karolinska institutet och Umeå universitet följt dessa individer i upp till 14 år för att undersöka om, och i så fall hur, screeningen påverkar risken att dö.
En tidigare undersökning visade att de som fick en inbjudan till screening hade en 14 procents lägre risk att dö av sjukdomen, i hela gruppen. Nu har forskarna gjort en ny studie som visar att risken att dö är betydligt lägre än så för dem som faktiskt deltar.
Studien omfattade 376 511 personer och under uppföljningstiden registrerades 1 668 dödsfall i tjock- och ändtarmscancer. Resultatet, som nyligen presenterades i tidskriften Jama Network Open, visar att ett aktivt deltagande i screeningprogrammet är förknippat med en 43 procent lägre risk att dö av sjukdomen, jämfört med personer som inte deltar.
”Vår studie visar på vilken betydelse det kan ha att delta i tarmcancer-screeningen, att det faktiskt kan rädda liv”, säger en av forskarna bakom studien, överläkaren Johannes Blom, i ett pressmeddelande.
Men trots det och trots att screeningen är kostnadsfri och testet är enkelt att genomföra väljer ungefär en tredjedel att inte skicka in något prov, konstaterar forskarna.

Det nederländska forskningsinstitutet Trimbosinstitutet har utfärdat en röd varning för ecstasytabletter formade som Donald Trumps ansikte. Tabletterna innehåller en mycket hög dos av det dödliga ämnet PMMA.

Uganda har förklarats fritt från ebolasmitta efter att 42 dagar har gått utan nya fall, vilket motsvarar dubbla inkubationstiden. Den sista patienten skrevs ut den 16 juli efter att ha överlevt sjukdomen. Landet uppmanar nu andra länder att häva reserestriktioner, medan WHO och Africa CDC lyfter fram Ugandas snabba hantering som ett föredöme för kontinenten, i kontrast till det pågående och omfattande utbrottet i grannlandet Kongo där över 2 700 personer har dött.
Efter flera dödsfall orsakade av kolmonoxidförgiftning i Härjedalen och vid Kebnekaise varnar myndigheter för riskerna med att använda campingkök och värmare i tält eller andra dåligt ventilerade utrymmen.
Köerna till BUP i Region Västerbotten är bland de längsta i Sverige. Endast var tionde patient får vård inom vårdgarantins 30 dagar, och väntetiderna för utredningar kan sträcka sig över flera år, vilket skapar stora påfrestningar för drabbade familjer.

Forskare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala har transplanterat genmodifierade insulinproducerande celler till en patient med typ 1-diabetes. Metoden eliminerar behovet av immundämpande läkemedel, vilket öppnar möjligheter för att bota sjukdomen i framtiden.
Gonorréfallen ökar kraftigt i Sverige, samtidigt som vissa bakterievarianter utvecklat resistens mot antibiotika. Forskare utforskar nu nya metoder, såsom att avväpna bakterier eller använda bakteriofager, för att möta hotet från resistenta infektioner.