Svensksomalier vittnar om ökat hat och misstänkliggörande efter valet

”Vi vill inte ha något Somalia i Sverige”. Meddelandet på sociala medier som når Fatima Nur är bara ett av många hatfulla som hon tagit emot under åren. Hon är luttrad.

– Jag svarade att jag, mina barn och barnbarn bor här. Somalierna är politiker, läkare, journalister, säger hon.

I tre decennier har Fatima Nur varit politiker. Fram till nu när hon lämnar Liberalerna efter närmandet till Sverigedemokraterna. Hon har varit kritisk mot SD:s politik och tycker att den har ätit sig in i borgerligheten.

– De partier som tidigare varit så nyfikna på invandrarnas sätt att tänka har nu tappat bort sig. Jag lämnar politiken med vemod och rädsla för de generationer som kommer efter mig. De är unga och partierna ställer inte upp för dem. Det har vi nu sett exempel på, säger hon.

Valdeltagandet ökade i landets utsatta förorter. Men i stället för att se det som ett segertåg för demokratin har det pratats om röstboskap, klanröstning och ”organiserad påverkan”, som SD-nära tankesmedjan Oikos beskrev det.

Flera svensksomalier som DN pratat med säger att valet var existentiellt.

– I bästa sändningstid sa Jimmie Åkesson (SD) att det är muslimerna som kommer att avgöra valet. Det tror jag inte bara fick somalierna och muslimerna att rösta. De reste sig och sa ”Nu ska vi allt visa er”, säger Fatima Nur.

Kort därefter briserade diskussionen om misstänkt valfusk i Borlänge och Järva. Fatima Nur anser att misstankarna behöver utredas, men hon tycker också att någonting har hänt.

– Ali blir anklagad för att han är somalier. Det är inte Vänsterpartiet man anklagar. Det gör mig förbannad.

Den somaliska gruppen generaliseras på sociala medier och i debatten om valdeltagande och valfusk, enligt svensksomalier som DN pratat med.

I Kista galleria möter DN studenterna Naimo och Zara, som båda vittnar om att språkbruket mot somalier har hårdnat.

– Det påverkar oss att man talar om somalier som en grupp och jag känner av att hatet växer mot oss så jag är rädd när jag går ut. Jag är mer vaksam och använder inte hörlurar på tunnelbanan, säger Naimo.

Zara, som inte känner samma rädsla, säger att bilden av somalierna har försämrats av händelsen med det misstänkta valfusket.

– Somalier har framställts som människor man inte kan lita på. Det är väldigt synd.

En Husbybo som DN pratar med vill inte träda fram av rädsla för att bli uthängd och utsatt för hat i sociala medier, säger han.

– Valfusket har triggat redan existerande fördomar, men det har ökat mycket mer. Nu mår jag illa och får ångest när jag surfar på nätet och sociala medier. Jag orkar inte se det mer, säger han.

Han säger att Mohamad Abdukardrir Ali redan dömts innan utredningen är klar, med konsekvensen att alla somalier stämplats.

– Om han döms är det han som gjort fel och ska därför dömas – inte hans hudfärg eller etnicitet.

Riksdagsledamoten Leila Ali Elmi (MP) har upplevt en liknande situation när hon som första svensksomalier kryssades in i riksdagen 2018 och anklagades för klanröstning.

– Jag kastades tillbaka till den tiden. För mig var det där en väldigt traumatisk upplevelse att bli anklagad för klanröstning. Jag som har en bakgrund i ett klansamhälle vet att det här systemet är ett rasistiskt system, men också ett otroligt sexistiskt system. Att det här systemet skulle ha burit mig till riksdagen var fruktansvärt att höra, säger hon och fortsätter:

– Från ett politiskt perspektiv är det problematiskt att det tolkas in av högerdebattörer att det handlar om klanröstning när människor i förorten organiserar sig. Det är ett sätt att strypa demokratin för människor i förorten genom att misstänkliggöra deras politiska deltagande.

Leila Ali Elmi liksom andra svensksomalier, beskriver en känsla av att man gör fel oavsett om man är soffliggare eller röstar. Det riskerar att få konsekvenser, menar hon.

– Jag tror att det kan ha negativa konsekvenser, dels att de som engagerar sig politiskt inte vågar göra det. Jag har själv haft många stunder där jag har känt att jag vill slänga in handduken. Men jag tror också att det kommer påverka människors deltagande i olika val för att man känner att ”systemet ändå inte vill ha min röst”.

Hon delar rädslan och oron som Naimo i Kista galleria vittnar om.

– Hatet och den öppna rasismen som riktas mot somalier, där man säger ”var är lasermannen när man behöver honom” eller att somalier likställs med olika typer av skadedjur som kackerlackor, parasiter Det är en verklighet. Jag förstår att unga svensksomalier känner en rädsla, säger Leila Ali Elmi.