Det är som det brukar.
När något händer i Södertälje kommer de rikstäckande medierna till kommunhuset och fotar kommunstyrelsens ordförande Boel Godner på stadshusets takterrass med Södertäljes silhuett i bakgrunden.
Nu har det hänt saker i Södertälje igen. Efter 15 år ska Boel Godner lämna kommunpolitiken.
Hon har varit ansiktet utåt för Södertälje i 15 år. Under den tiden har hon bråkat med alla sittande regeringar om ebo-lagen, krävt en folkräkning, avskaffat lagen om valfrihet i hemtjänsten (LOV) och varit arg på dåvarande statsministern Stefan Löfven för att han aldrig erkände folkmordet i det Osmanska riket 1915.
Men mest har hon pratat om ebo-lagstiftningen, som gav asylsökande i Sverige rätt att bosätta sig var man vill i landet under asylprocessen. Vissa år tog Södertälje emot sex procent av alla landets flyktingar och var fjärde flykting som kom till Stockholms län.
– Folk upptäckte invandringen i övriga Sverige år 2015, medan vi hade haft vårt stora mottagande i tio års tid innan dess, säger Boel Godner.
Det kan irritera henne.
– Tiggeriet kunde bli jättestort på tre dagar, men ebo-lagen kunde inte bli det på tio år. Det är helt omöjligt att förstå.
Boel Godner har funderat på varför.
Det tog mer än tio år och tre partikongresser för att få Socialdemokraterna att ställa sig bakom hennes förslag om att avskaffa ebo-lagen. Till slut var det Tidöpartierna som förändrade lagstiftningen, man har inte längre rätt till bidrag om man inte bor på migrationsverkets boenden.
Boel Godner är ändå inte helt nöjd. Fortfarande kommer det personer under oordnade former, säger hon.
Hon har ”varit på alla regeringar”, säger hon, inte bara de S-ledda.
Hon var frustrerad över att ingen såg problemen som orsakades av lagstiftningen. Segregationen bara ökade.
Annat var det när tiggerifrågan blev stor, säger hon.
– Men skillnaden var att då satt tiggarna också utanför journalisternas hem, personer som ju inte bor i Södertälje. Journalister och beslutsfattare i hela vårt land såg det: ”Åh, det här var så jobbigt, herregud, säger Boel Godner och fortsätter:
– Det var ingenting mot segregationen som växte fram i 14 av Sveriges kommuner, ska jag säga.
Det småregnar över kommunhuset. Nedanför stadshuset pågår bygget av den nya slussen, mindre omskriven än den på Södermalm i Stockholm.
Den organiserade brottsligheten i Södertälje har varit närvarande under hela hennes tid som kommunstyrelsens ordförande. Strax innan hon tillträdde sköts två bröder ihjäl på spelklubben Oasen.
Senare dömdes 17 personer för inblandning i morden.
Brottsligheten har varit våldsam, men dessutom kopplad till den kommunala välfärden.
2014 avskaffade kommunen lagen om valfrihet i hemtjänsten (LOV) efter att man upptäckt omfattande välfärdsbrottslighet. Ledande personer i bolaget dömdes till fängelsestraff och miljonskadestånd efter att ha fuskat till sig pengar.
Södertälje har fått mycket uppmärksamhet nationellt på grund av välfärdskriminaliteten.
2021 skrev hon själv en text i socialdemokratiska Tiden.
Hon målade upp en mörk bild av Södertälje under tidigt 2000-tal.
Ekonomin var dålig, skolresultaten usla och företagen höll sig borta. I stället växte den organiserade brottsligheten fram, menade hon.
”Vi har sett värsta tänkbara konsekvenser av den svenska naiviteten. Med naivitet menar jag att man stiftat lagar som är menade att öka friheten för olika grupper i samhället men som fått katastrofala följder”, skrev hon.
Enligt henne hade Södertälje försökt göra något åt det. Bygglovshandläggare som tagit emot mutor fick sluta, polisen fick frågor om vad kommunen behöver satsa på inför varje budget och socialtjänsten fick mer pengar för att motverka våld i hemmet.
Hon fortsatte:
”Nu står Sverige i det läge som Södertälje var i för tio år sedan och delvis är kvar i. Skjutningar, utanförskap, otrygga boendemiljöer, ökad främlingsfientlighet och fusk mot välfärdssystemen.”
– Alla kommuner vill inte prata om sådana saker eller göra någonting åt det, eftersom det är jobbigt. Politiken måste ju gå i bräschen för det. Det går inte att bara skicka fram tjänstepersonerna utan att politikerna står bakom dem, säger hon.
Ibland har metoderna varit kontroversiella, som 2022 då kommunen började göra bakgrundskontroller av sina 7 000 anställda.
Det fick man sluta med efter allvarlig kritik från Justitieombudsmannen, JO.
Flera av facken krävde skadestånd för sina medlemmar. Kommunen fick sluta med kontrollerna, men Boel Godner hoppas att de kommer tillbaka.
Hon tror att det funnits en rädsla hos andra kommunpolitiker för att deras kommun ska få samma stämpel som Södertälje.
– Södertälje är inte en kriminell kommun bara för att det finns kriminalitet i kommunen. Tvärtom så är vi en kommun som arbetar emot kriminaliteten varje dag, säger Godner.
Boel Godner har fotograferats på takterrassen för sista gången i egenskap av kommunstyrelsens ordförande, i alla fall av DN.
Ibland har hon retat sig på hur Södertälje omskrivs, säger hon.
Hon stör sig på hur vissa försöker måla upp Södertälje som ett skräckexempel på vad som händer om invandringen är för stor. Det gör henne frustrerad, hon tycker att kommunen är en av dem som kommit längst i kampen mot den organiserade brottsligheten.
– När det sker ett mord i till exempel Huddinge, då står det att det skett ett mord söder om Stockholm. Men när det sker i Södertälje, då står det baske mig Södertälje varje gång på framsidan.
Det är tyst uppe på politikervåningen i Södertälje stadshus. Många av tjänstemännen är höstlovslediga.
När hon formellt har röstats bort och tackats av i december ska hon åka på semesterresa med barnbarnen. Sedan vet hon inte vad som väntar. Hennes parti har backat både nationellt och i Södertälje under hela hennes tid vid makten.
2010 hade Socialdemokraterna över 36 procent i kommunvalet. I det senaste valet fick S 28,6 procent.
Hon vill inte recensera partiet eller föregå eftervalsanalyserna, men hon tycker sig se ett samband mellan Socialdemokraternas tapp och SD:s framväxt.
Vad tror du är vägen framåt för Socialdemokraterna?
– Jag tycker alltid att vi ska vara i välfärdsfrågorna och försöka rädda den välfärd som finns i Sverige, men också att vi ska driva vilka saker som vi inte ska ha. Att avskaffa LOV till exempel, sådana saker. Valfrihet kallar man det, men det är ju inte. Det är valfrihet för företagen, inte för människor.
Hon låter ungefär som hon har gjort de senaste 15 åren.
– Sverige har varit väldigt stolta över vår ordning och reda och att alla vet var alla bor. Rätt person på rätt adress, men så är det inte.
Läs mer:
