Vladimir Putin och Donald Trump har kommit överens om att totalt 4,8 miljoner ton rysk diesel ska få säljas i omgångar till den amerikanska och globala marknaden. För bara tre veckor sedan undertecknade Trump kongressens beslut om nya sanktioner mot bland annat just Rysslands energisektor, men de sätts alltså nu på undantag.
– Det kom oväntat när det gäller den amerikanska politiken mot Ryssland, USA är ju trots allt Ukrainas allierade. Att då plötsligt bryta den ekonomiska isoleringen är överraskande. Det är svårt att se att det inte skulle ha med mellanårsvalet att göra, säger Dag Blanck, senior professor i Nordamerikastudier vid Uppsala universitet.
Republikanernas stöd i prognoserna är dystra inför mellanårsvalet den 3 november. Det gäller särskilt representanthuset, men på senare tid även senaten och Donald Trump har sällsynt låga förtroendesiffror.
– Då är bränslepriser en viktig fråga och vilka är det i första hand som använder diesel, jo, exempelvis jordbrukare. Man ser i de senaste opinionsundersökningarna från vissa jordbrukstunga delstater i Mellanvästern, som Iowa och Kansas, att det är ett mycket jämnare läge, säger Dag Blanck.
– Kansas har inte haft en demokratisk senator på nästan hundra år, men nu ligger Adam Hamilton helt jämnt med republikanernas sittande Roger Marshall. En del beskriver dieselavtalet som en ”act of desperation”.
Trump skriver entusiastiskt på sin plattform Truth Social att dieselpriserna i hela världen kommer att rasa rekordstort och snabbt, men det är åtminstone inget som ännu noterats på de stora branschaktörernas grafer. En i övrigt kritisk Robert Bergqvist, senior ekonom på SEB, säger att han visserligen kan tänka sig att just dieselpriserna kan sjunka något och att det ur ett inflationsperspektiv kan vara viktigt.
– De har ju stuckit iväg och såväl oljan som fossilgaserna ligger kvar på höga nivåer, så allt som kan leda till att energikostnaderna går ner skulle kunna lätta på inflationstrycket. Men med det sagt är det inte alls avgörande för vart inflationen tar vägen, i vare sig i USA eller resten av världen, säger Robert Bergqvist.
Han ser inte avtalet som något ekonomiskt motiverat utan kallar det i första hand för just ”ett desperat försök till röstfiske”. Värt att betona är att den globala energimarknaden är mycket mer än diesel och sett till världens sammanlagda efterfrågan är 4,8 miljoner ton ingen särskilt betydande volym.
Det finns därtill en tragedi i botten av detta eftersom USA:s lättade sanktioner gentemot Ryssland leder till att de därmed kan sälja sitt bränsle till marknadspris och stärka sitt krigskapital.
– I egenskap av ekonom skulle jag inte, baserat på det här avtalet, börja skruva på några prognoser för räntan eller inflationen. De amerikanska börserna stängde högre på fredagen, men det är inte detta som är orsaken till att marknaderna är på bättre humör. Jag är mer bekymrad över de säkerhetspolitiska konsekvenserna av ett så här extremt kortsiktigt tänkande, säger Robert Bergqvist.
Ett förlängt ryskt krig i Ukraina kan tvärtom leda till ännu fler störningar i den globala energiinfrastrukturen. Det ligger bland annat nära till hands att tro att den ukrainska försvarsmakten fortsätter rikta in sig på den sortens mål i Ryssland och någon lösning för Hormuzsundet är såvitt känt inte i sikte.
– Priserna bestäms som allt annat av utbud och efterfrågan, men det finns också en osäkerhetsfaktor, en riskkomponent, som är kopplad till vad man tror om vilka följdeffekter sådant här kan få. Kan det få energimarknaden att minska sin oro framöver eller inte? säger Robert Bergqvist.
Medan Trump och Putin talade i telefon 1,5 timmar på fredagen pågick förhandlingar mellan USA och Ukraina i Florida. Ukrainska företrädare, inklusive president Volodymyr Zelenskyj, har naturligtvis uttryckt stark kritik mot dieselavtalet och det finns skäl att tro att den amerikanska delegationen nu ogärna ser att ukrainska försvaret slår till mot ryska energianläggningar.
– Trump reagerar nästan alltid beroende på hur det påverkar honom, så om han skulle uppfatta Ukrainas agerande som ett problem för dieselavtalet blir det en negativ reaktion, säger Dag Blanck.
– Det är möjligt att det finns folk i hans närhet som kan hålla tillbaka honom, men all erfarenhet visar ju att det är han, hela tiden han, som är överordnat allt.
