Den omfattande algblomningen som drabbat kusten utanför Gaza och Israel, har bland annat israeliska Haaretz tidigare rapporterat om. Algblomningen ska ha sträckt sig upp till 50 mil längs kuststräckan, och varit minst två mil bred.
”Jag har jobbat i Medelhavet i många år och har aldrig sett något liknande”, säger geologi- och miljöprofessor Or Bialik vid Israel Oceanographic and Limnological Research (IOLR) till Haaretz.
Blomningen beskrivs som en kris och hotade Israels dricksvattenförsörjning. 80 procent av landets dricksvatten i städer och hushåll kommer från sex avsaltningsansläggningar, varav fem täpptes igen av den massiva blomningen och behövde stänga temporärt.
I mitten av oktober var kapaciteten för avsaltningsanläggningarna fortfarande lägre än normalt, på grund av fortsatta algblomningsproblem, enligt Times of Israel. Den Israeliska regeringen ska nu lägga motsvarande 150 miljoner kronor på att krissäkra delar av anläggningarna för framtiden.
När avsaltningsanläggningarna stängde pausades deras vattentillförsel till Gaza, som får en tredjedel av sitt vatten från Israel. Konsekvensen blev dricksvattenbrist för en miljon Palestinier i Gaza i början av september, rapporterar Haaretz.
Algblomningen ska ha börjat i Nilens mynning i sydöstra hörnet av Medelhavet, och förflyttats upp mot Israel och Gaza med undervattensströmmar.
Höga vattentemperaturer och krigets förstörelse på Gazas infrastruktur bidrog till algblomningsutbrottet, säger experter till Haaretz. Den israeliska miljöforskaren Avner Gross vid Ben Gurion-universiteten säger att läckaget från Gazas förstörda avloppssystem kan ha bidragit, samt att kriget kan ha orsakat problemen på fler sätt.
”Avloppsvattnet bidrog till blomningen, men det var inte den enda faktorn. Jag föreslår en ytterligare näringskälla till algerna: krigsdamm. När en sandstorm blåser in från öknen ser vi att algblomning uppkommer på grund av näringsämnen som stormen bär med sig till vattnet”, säger han, som forskat på damm och miljöpåverkan, till Haaretz.
Samtidigt påpekar han att skälen till algblomningens omfattning inte är fastställda och behöver utredas vidare.
Agnes Karlsson är docent i marin ekotoxikologi vid Stockholms universitet. Hon bekräftar att ett kollapsat avloppssystem kan vara en gynnsam miljö för algblomningsbakterier.
– Orenat avloppsutsläpp innehåller fosfor och kväve vilket är de viktigaste byggstenarna för algblomning, säger hon.
Den här blomningen uppges inte bero på giftiga bakterier, vad får ogiftig algblomning för konsekvenser?
– Förutom mekaniska konsekvenser, som att avsaltningsanläggningar kan täppas igen, kan det grumliga vattnet missgynna fiskar som behöver se. Fiskarna i Medelhavet är generellt sett vana vid klart vatten. Är det väldigt mycket algblomning leder det också till syrebrist i havet, vilket generellt sett är negativt, säger hon.
Eftersom Israel är beroende av avsaltning för sin vattenförsörjning har algblomningen som täppte igen anläggningarna belyst behovet av att säkra framtidens dricksvatten trots allt varmare, och algblomsvänligare, havstemperaturer.
– Klimatförändringarna förvärrar situationen. Varmare hav är mer gynnsamma för algblomning, som då kan växa till sig snabbare. Dessutom förvärras syrebristproblemet, eftersom varmt vatten inte håller syre lika bra som kallt, säger Agnes Karlsson.
