Integrationen är en av vår tids största samhällsfrågor och står återigen i centrum för valrörelsen. Problem formuleras, lösningar ställs mot varandra och politiska skiljelinjer dras upp. Men en politisk debatt handlar inte bara om vilka frågor som diskuteras, utan också om hur de beskrivs och hur de människor som berörs framställs.
Järvaveckan Researchs nya valundersökning, Röster inför valet 2026, genomförd av Indikator Opinion, har kartlagt hur integrationsdebatten egentligen uppfattas av väljarna. Vi har samlat in svar från 1 663 personer i utsatta områden och 1 669 personer i övriga Sverige. Resultaten borde fungera som en väckarklocka för landets politiker.
Ett resultat sticker ut mer än något annat: Väljarna saknar lösningar. Hela 75 procent av de boende i utsatta områden, och 78 procent i övriga Sverige, instämmer helt eller delvis i att politiker talar mer om problem än om lösningar när de diskuterar integration.
Likheten mellan urvalen är slående. Det är alltså en myt att kritiken mot den politiska retoriken bara skulle komma från de grupper som själva känner sig utpekade. Tvärtom är det en bred, folklig uppfattning att den politiska debatten har fastnat i en återvändsgränd.
Det är alltså en myt att kritiken mot den politiska retoriken bara skulle komma från de grupper som själva känner sig utpekade
Dessutom går kritiken mot problemfokuset tvärs över partigränserna. I utsatta områden instämmer 91 procent av Vänsterpartiets sympatisörer, 81 procent av Socialdemokraternas, 68 procent av Moderaternas och 62 procent av Sverigedemokraternas. Bilden är slående lik i övriga Sverige, där motsvarande andelar är hela 98 procent för V, 89 procent för S, 68 procent för M och 59 procent för SD. Att en majoritet av sympatisörerna inom samtliga dessa partier delar samma frustration visar att det är den politiska debatten i sig, snarare än enskilda partiers politik, som brister.
Betyder detta att väljarna vill blunda för verkligheten? Nej, absolut inte. Vår undersökning visar att en majoritet – 59 procent i utsatta områden och 69 procent i övriga Sverige – faktiskt upplever att politiker i dag talar öppet om integrationsproblemen.
I brist på lösningar upplever i stället många att debatten präglas av breda penseldrag och stigmatisering
Siffrorna måste läsas tillsammans. Väljarna efterfrågar inte tystnad kring integrationens baksidor. Man kan vilja att segregation, kriminalitet och utanförskap diskuteras ärligt och öppet, och samtidigt uppleva att debatten ekar tom på konstruktiva lösningar.
I brist på lösningar upplever i stället många att debatten präglas av breda penseldrag och stigmatisering. Hela 68 procent i utsatta områden och 62 procent i övriga Sverige anser att politiker generaliserar för ofta om personer med utländsk bakgrund. När vi tittar närmare på dem som är födda i Sverige med en eller två utomeuropeiska föräldrar är frustrationen ännu tydligare – i denna grupp anser hela 80 procent att politikerna generaliserar för ofta, och 83 procent att problem prioriteras över lösningar.
Särskilt anmärkningsvärt är hur väljarna upplever att vissa grupper framställs i valrörelsen. I utsatta områden uppger nära hälften att personer med utomeuropeisk bakgrund (49 procent) och boende i utsatta områden (47 procent) huvudsakligen beskrivs negativt av partier och politiker.
Ännu fler upplever detta i det övriga landet. Bland de svarande i ”övriga Sverige” anser hela 57 procent att utomeuropeiskt födda framställs negativt, och 54 procent säger detsamma om boende i utsatta områden. Uppfattningen att valrörelsen präglas av en negativ framställning av utsatta grupper är alltså inget särintresse, utan delas av en bred majoritet svenskar. Särskilt oroande är det bland unga i utsatta områden (18–29 år), där över 60 procent upplever denna negativa framställning av sin egen och andras grupper.
När unga människor, som ska bygga framtidens Sverige, känner att det politiska samtalet ständigt misstänkliggör dem eller reducerar dem till ett samhällsproblem, riskerar vi att fördjupa det utanförskap som politiken påstår sig vilja bryta.
Bland de svarande i ”övriga Sverige” anser hela 57 procent att utomeuropeiskt födda framställs negativt, och 54 procent säger detsamma om boende i utsatta områden
Människor med utländsk bakgrund och människor som bor i utsatta områden är inte bara passiva föremål för integrationspolitiken. De är arbetstagare, företagare, föräldrar och unga med olika erfarenheter och politiska uppfattningar. De är också väljare.
När det nu återstår exakt två veckor till valdagen går valrörelsen in i sin absoluta slutspurt. Risken är stor att komplexa samhällsfrågor fortsätter att reduceras till enkla berättelser om motsättningar och problemgrupper. Men väljarna förtjänar – och förväntar sig – mer än så. Sveriges politiker ska kanske sluta tävla om vem som kan beskriva integrationsproblemen i mörkast ordalag, och börja tävla om vem som har de bästa lösningarna.
Söndagskvällens partiledardebatt vore ett bra tillfälle att göra just det.
Läs fler artiklar från DN Debatt:
Bi Puranen vid World values survey: ”Många år i Sverige räcker inte för att bli integrerad”
