
Investerare ifrågasätter lönsamheten i AI-investeringar när kostnaderna för infrastruktur stiger
AI-generated summary
Teknikbolag har ökat sina kapitalutgifter för datacenter och AI-infrastruktur kraftigt. Samtidigt har marknadens syn på dessa investeringar skiftat från positiv till kritisk gällande framtida lönsamhet.
Vad har Meta, Google-ägaren Alphabet, Amazon och Intel gemensamt förutom att de är stora drakar inom tekniksektorn? Jo, att de alla haft det tungt på börsen sedan deras senaste kvartalsrapporter inte fallit investerarna på läppen.
Och de är långtifrån de enda dysterkvistarna. Tekniktunga Nasdaqs kompositindex tappade nära 3 procent i fredags på sin sämsta handelsdag sedan juni.
En tydlig faktor i sammanhanget är att marknadens förväntningar på tech- och AI-bolagen på kort tid har förändrats, påpekar Maria Landeborn.
– För något år sedan tyckte man, att ju större investeringar de här stora amerikanska bolagen gjorde, desto mer positivt uppfattades det. Men så är det inte längre.
– Nu har marknaden mer och mer börjat ifrågasätta om lönsamheten kommer att bli tillräckligt hög framöver.
Hon påpekar också att flera av bolagen parallellt med växande kapitalutgifter för datacenter och annan infrastruktur ser minskande intäkter på områden där de traditionellt sett varit starka. Ett exempel är Alphabet, vars senaste rapport visade på rekordhöga investeringskostnader samtidigt som annonsintäkterna inte levde upp till förväntningarna.
En annan aspekt, framhåller Landeborn, är att räntorna tickar uppåt. Amerikanska Federal Reserve och andra centralbanker har signalerat att fler styrräntehöjningar är på gång, vilket innebär högre lånekostnader för bolagen.
– Det blir såklart extra tufft för bolag som är högt skuldsatta, som har svag lönsamhet eller som är beroende av kapitalmarknaden för att ta in mer pengar för att driva sin affär.
Utvecklingen på AI-området har fått vissa att dra paralleller till den så kallade dotcom-bubblan kring millennieskiftet, som slutade i en krasch. Maria Landeborn understryker att en viktig skillnad är att de stora aktörerna nu är väletablerade och lönsamma.
– Om man tittar tillbaka till millennieskiftet så var det ju många bolag då som inte var lönsamma över huvud taget. Det kunde räcka med att du bytte namn till något som hade med internet att göra, eller skrev om din vision, till att du skulle tjäna pengar på internet, så steg aktiekursen.
Men oavsett relevansen i den historiska parallellen finns det ett mål som dagens aktörer måste uppfylla, betonar Maria Landeborn:
– I slutändan så kommer det vara viktigt att de bolag som bygger datacenter också kan ta betalt av sina kunder.

Since 1 July, the price of monthly passes in public transport has been halved in Sweden. The government compensates the regions, but the last date for purchase and activation varies greatly between Stockholm, Skåne and Västra Götaland.

Economists predict higher interest rates and tougher times for Swedish households with increased mortgage costs, more expensive electricity and fuel. Risk of inflation and global supply disruptions drive the Riksbank's expected interest rate increases.

Swedavia introduces a new discount system for airlines that fly at least twice a day between Arlanda and smaller airports. The aim is to stimulate domestic flights, which have decreased by 40 percent since 2019, despite a general fee increase of 5.9 percent.
Delegations from Qatar and Sweden are said to have visited the Kubal aluminum plant for a possible purchase, according to SVT's information. Kubal's CEO does not want to comment on the information about the Russian-owned factory, which has suffered from a crisis and threats of sanctions.

The book publisher Bokum is accused of using AI translations of classics. After criticism, major retailers such as Adlibris and Storytel have removed the titles, but DN has found that some books remained under a different name at Bokus.
LKAB reports an increased net turnover of SEK 8.05 billion and a higher delivery volume of 6.8 million tonnes for the third quarter. At the same time, the period was marked by increased costs for the social transformation in Kiruna.