Bebis fick svåra skador – ändå frikänns pappan och mamman från våldet

Kammaråklagare Mia Djerf hade åtalat pappan och mamman, båda i 30-årsåldern, för misstankar om synnerligen grov misshandel av deras gemensamma son.

Föräldrarna greps på sjukhuset i Skövde i april i år när de kom in med pojken, som haft väldigt ont och en slappt hängande arm.

I DN:s genomgång tidigare i veckan framgick att samma pappa för fem år sedan fått en pojke med en annan mamma och att även den pojken, när han var tre månader gammal, upptäcktes ha allvarliga och snarlika skador på huvudet och en rad benbrott.

Men den polisutredningen lades ner. Åklagaren ansåg att det inte gick att bevisa ett uppsåt att skada.

Pappans advokat Christin Hofbauer argumenterade i båda fallen för att misstankarna byggt på en felaktig bedömning hos sjukvården och rättsläkarna om hur man ska tolka så kallat skakvåld.

Tingsrätten avfärdar resonemanget. Båda döms, men ”bara” för grov misshandel. Att pappan ändå får nio års fängelse medan mamman två år beror på att han också döms för ett tjugotal våldtäkter på en kvinna han tidigare haft en relation med.

Skaraborgs tingsrätt är alltså överens med åklagaren om att den lille pojken utsatts för vad man kallar för trubbigt våld eller skakvåld. Men av vem?

”Tingsrätten tvingas alltså konstatera att det måste vara antingen mamman eller pappan eller de båda tillsammans som skadat sonen, men att det inte är bevisat vem av dem det är samt att den andra kan vara oskyldig”, skriver tingsrätten.

Inte heller går det att bevisa att mamman och pappan ”haft vetskap om att pojken utsatts för våld men underlåtit att ingripa”, skriver man.

Rätten tar upp att pappan var misstänkt för grov misshandel mot sin äldre son. ”Likheterna mellan fallen går inte att bortse ifrån”, skriver man, och anser att ”det är anmärkningsvärt” att pappan mot den bakgrunden ”inte var mer försiktig” med sitt andra barn.

Nu döms båda för att de borde ha åkt till sjukhuset några dagar tidigare på grund av smärtan från revbensbrott. Föräldrabalken ger dem nämligen ett så kallat garantansvar.

Motiveringen lyder:

”Då deras underlåtenhet måste ha orsakat pojken kraftig smärta i onödan under flera dagars tid, bedömer tingsrätten att gärningen ska rubriceras som grov misshandel”.

Men ordföranden i målet och Skaraborgs tingsrätts chef, lagmannen Peter Stafverfeldt, var skiljaktig och ville frikänna dem även för detta.

– Rättsläkaren säger att de flesta skadorna uppstod samma dygn som de faktiskt tog honom till vård. De äldre skadorna på revbenen känner jag mig mer tveksam kring att man borde förstått krävde vård. Det skulle kunna ha uppfattats som i huvudsak magknip till exempel, säger Stafverfeldt till DN.

Han pekar också på att de var nyblivna föräldrar och inte så erfarna.

Domen listar nio besvärande punkter som skulle tala för att pappan utfört våldet.

– Ja, det finns besvärande punkter när det gäller pappan. Men det är ändå lite spekulativt, inget har sett den andre utöva våld och beviskravet är högt. Ja, det skulle kunna vara mamman även om utredningen mest pekar på pappan, säger lagman Peter Stafverfeldt.

Han säger att han ”ser likheter” med det omtalade Lindomemordet.

För 36 år sedan mördades en 89-årig man i Lindome söder om Göteborg. Två greps och de skyllde på varandra. Båda friades eftersom hovrätten inte kunde avgöra vem som talade sanning och en av dem kunde vara oskyldig.

– Det kan vara svårt för allmänheten att acceptera att man vet att det är en av dem men båda frikänns, säger Peter Stafverfeldt.

– Men det är där vi hamnar just eftersom en kan vara oskyldig. Det finns inte täckning för att de agerat gemensamt och i samförstånd och det är inte heller så åtalet är skrivet.