I nästan ett halvt århundrade har Bill Gates varit den person som förkroppsligar våra förhoppningar om teknikens kraft. Det var persondatorn och Microsofts operativsystem som gjorde Gates till världens rikaste person i flera decennier.
Nu säger han att allt har förändrats. De senaste åren har han vid två tillfällen sett AI utvecklas på ett ”chockerande” sätt, som skrämmer honom. Han vill nu ägna resten av sitt liv åt att försöka tämja de skadliga effekterna av AI, i hopp om att utvecklingen fortfarande kan vändas till något positivt.
– För första gången i mitt liv ser jag inte längre innovation som något enbart positivt, säger han.
Det är tisdagsmorgon på den amerikanska västkusten och på skärmen ser Bill Gates precis ut precis som Bill Gates. Den mörkblonda luggen, de stålbågade glasögonen, den vita skjortan under en mörk kofta. Han tycks alltid vara klädd som om han är redo för den kyliga dimman som brukar svepa in från stillahavskusten i Seattle, där han bott hela sitt liv. Han sitter hemma i sitt hus med utsikt över delstaten Washingtons bergstoppar och granskogar, omgiven av inte mindre än tre medarbetare som tycks vara där för att se till att intervjun inte spårar ur.
”För drygt tre år sedan såg jag Chat GPT för första gången och det chockade mig att den uppenbarligen var väldigt, väldigt kraftfull”
Det är Gates själv som tagit initiativ till samtalet, under förevändningen att han är så angelägen om att varna för riskerna med AI.
– För drygt tre år sedan såg jag Chat GPT för första gången och det chockade mig att den uppenbarligen var väldigt, väldigt kraftfull. Förra året såg jag sedan när Claude-modellerna blev extremt bra på att generera mjukvarukod. Att förstå mjukvarukod är förmodligen min främsta spetskompetens, med tanke på att jag var helt fokuserad på att bli en duktig kodare som tonåring. Jag var helt besatt av det. Men nu är Claude redan bättre än jag på att koda!
Bill Gates föddes 1955 – tio år efter att USA släppte de första atombomberna över Japan. Medvetandet om att det finns teknik som i ett ögonblick kan utplåna mänskligheten har aldrig varit främmande för hans generation. Men han har också levt sitt liv under en period då tekniken fört med sig radikala förbättringar i våra vardagsliv och ett oerhört välstånd vuxit fram på de företag som kontrollerat produkterna, inte minst Microsoft, som han själv grundade 1975.
Dessa förmögenheter har fört med sig politisk och kulturell makt. Amerikanska teknikföretag är i dag rikare och mäktigare än många nationer. De har också gjort det svårt att kritisera teknikens utveckling utan att möta motstånd. Om ny teknik ifrågasätts dyker det ofta upp teknikoptimister som påminner om att innovation, på sikt, leder till fler jobb, högre produktivitet och mer välstånd för alla. Eventuella sociala och politiska biverkningar har marginaliserats som acceptabla kostnader för dessa rikedomar.
Men med AI har något förändrats. De senaste åren har de mest högljudda varningarna för utvecklingen inte kommit från dogmatiska skeptiker eller bakåtsträvare. De kommer inifrån branschen, ofta från de mest erfarna rösterna – forskare som Geoffrey Hinton, som ofta kallas AI-teknikens gudfader, har varnat för att AI-teknik kan leda till att vem som helst snart har makten att skapa massförstörelsevapen. Erik Brynjolfsson, en av världens främsta AI-experter, sade nyligen: ”Om vi fortsätter på den här vägen är risken för en extrem koncentration av makt, både ekonomisk och politisk, väldigt verklig.”
”Jag är förskräckt över bristen på engagemang på universitet, bland beslutsfattare, tankesmedjor och delar av den privata sektorn”
I augusti skapade tre ingenjörer på Anthropic, ett av världens ledande AI-företag, rubriker när de hoppade av företaget med motiveringen att tekniken kunde bli ett existentiellt hot mot mänskligheten i framtiden.
Bill Gates försöker nu, så ödmjukt han kan, påminna om att han under nästan 50 år befunnit sig i navet av den amerikanska tekniska innovationen och därför har viss pondus när han nu pratar om riskerna.
Så vad är det specifikt han oroar sig för att AI ska göra?
Gates nämner fyra områden där AI är på väg att nå ”kritiska tröskelvärden”, vilket betyder att tekniken håller på att bli så kraftfull att den blir svår att stoppa. Det gäller cyberattacker, bioterrorism, effekterna på arbetsmarknaden och det han kallar ”psykosociala” effekter – hur AI påverkar människors sociala liv och psykiska tillstånd.
– Till slut handlar det om att vi håller på att förlora själva kontrollen över systemen. Jag är förskräckt över bristen på engagemang för detta på universitet, bland beslutsfattare, tankesmedjor och delar av den privata sektorn. Därför kände jag att jag måste kliva fram och tala klarspråk om att AI inte liknar tidigare tekniker.
Bill Gates fyllde 70 förra året, men det blev ett bitterljuvt firande som sammanföll med en turbulent tid i hans privatliv. Han gick igenom en skilsmässa efter mer än 30 års äktenskap med Melinda Gates, som han också drivit sin stora stiftelse med. Han kallades även till förhör i den amerikanska kongressen för att reda ut affärsrelationer till sexbrottslingen Jeffrey Epstein. Gates hävdar att deras möten handlade om att Epstein, som var mycket förmögen, hade lovat donera pengar till Gates stiftelse. Men löftena infriades aldrig; i stället försökte Epstein utpressa Gates om en otrohetsaffär.
Det var ett år av utmaningar – händelser som säkert påverkar hur folk ser på min trovärdighet som budbärare
Förhören ledde inte till några vidare anklagelser mot Gates, han är inte misstänkt för något brott, men han säger att turbulensen påverkat hans egna prioriteringar framöver.
– Det var ett år av utmaningar – händelser som säkert påverkar hur folk ser på min trovärdighet som budbärare.
Han fortsätter:
– Men jag tror att vi kommer att behöva så många röster som möjligt som varnar för det här. Ingen av dem kommer att vara en perfekt person. Jag känner många som leder AI-industrin så jag förväntas kanske vara mer försiktig med att kritisera dem. Men det här är första gången i mitt liv jag gör det.
Hans försiktiga röst får plötsligt ett visst patos, som om han höll tal inför publik.
Gates säger att han är ”50 gånger mer orolig” över att AI kan leda till bioterrorism och socialt kaos än han är oroad över en ny pandemi i samma skala som covid, som kostade livet på mer än sju miljoner människor.
– När folk säger: ”Äsch, vi hanterade ju persondatorer och internet, blir det inte likadant nu?” då svarar jag nej, det blir inte likadant. Det är annorlunda den här gången. Både fördelarna och riskerna är av helt unik karaktär, olikt allt annat. Så jag hoppas att vi får med oss folk, för behovet av att skynda på det positiva och minimera det destruktiva ser jag som extremt akut.
”Vi har en chans att agera nu, så att arbetslösheten inte skenar och den allmänna tilliten försvinner”
På kort sikt är han mest oroad över effekterna på arbetsmarknaden. Även försiktiga prognoser räknar med att åtminstone 7–10 procent av kontorsjobben försvinner i en nära framtid. Gates säger att AI kan bli ”den största faktorn för ojämlikhet eller för jämlikhet” under vår livstid, beroende på hur de kommande åren utspelas politiskt.
Stora delar av det amerikanska folket delar oron. 79 procent av amerikaner tror att AI-industrin kan äventyra deras jobb och 72 procent tror att AI-företagen kommer att pressa ner deras löner, enligt The New York Times.
– Vi har en chans att agera nu, så att arbetslösheten inte skenar och den allmänna tilliten försvinner, säger han.
Så vad kan vi konkret göra? Gates vill först och främst slå hål på myten om att företagen kommer att reglera sig själva. Både Donald Trump och det amerikanska representanthusets talman Mike Johnson har konsekvent hävdat att vi bara måste lita på företagens egen förmåga att dra i bromsen när det behövs.
Gates gör klart att det är orealistiskt.
– Jag tror inte att man bara kan säga till en bransch: ”Okej, lös regleringen själva.” AI-bolagen har själva sagt att de anser att de behöver regleras. Deras uppriktighet lär sättas på prov när vi väl presenterar några av de konkreta förslagen. Vissa av mina säkerhetsåtgärder för områden som biosäkerhet skulle knappt bromsa AI-marknaden alls.
Jag trodde aldrig att det var realistiskt att försöka ’pausa’ utvecklingen, utan ville se omfattande regleringar och bromsar för riskerna
Bill Gates har inte längre någon formell roll på Microsoft, där han slutade som vd för mer än tjugo år sedan. Han lämnade styrelsen 2020, men han har regelbundna konversationer med både Microsoft och de andra techjättarnas ledningar, inklusive Open AI. Med stiftelsen Gates Foundation har han dessutom affärsförbindelser med Anthropic och Google.
I teknikjournalisten Karen Haos bok ”Empire of AI” beskriver hon hur Bill Gates först var skeptisk till Open AI:s utveckling av generativ AI, som han först fick se redan 2019. När Microsoft då ville investera i företaget ska Gates ha varnat vd:n Satya Nadella för att de höll på att ”slösa bort en miljard”.
Men tre år senare bjöds Open AI:s ledning hem till Gates på en middag där de visade en demonstration av Chat GPT, som Gates beskrev som det mest imponerade ögonblicket han upplevt i den tekniska utvecklingen på 40 år. Han uppmuntrade en jättesatsning från Microsoft, som strax därpå investerade 12 miljarder dollar i Open AI.
Middagen innebar att Gates själv blev nyckelperson i accelererandet av just den teknik han nu varnar för. När han såg potentialen var hans instinkt att uppmuntra Microsoft att pumpa in pengar i företaget – inte att dra i handbromsen.
Det här är inte nödvändigtvis en motsägelse, menar han nu.
– Jag trodde aldrig att det var realistiskt att försöka ”pausa” utvecklingen, utan ville se omfattande regleringar och bromsar för riskerna. Ursprungligen ville man begränsa skadorna utifrån antagandet att bara ett företag låg längst fram: Open AI. Men i dag har vi en situation med flera bolag i flera länder och då befinner vi oss i ett läge där det inte räcker med att industrin själv håller tillbaka. Det kommer att krävas regeringar.
De stora hoten, som bioterrorism, är globala och i stället för en tävling mellan länderna är ett samarbete mellan USA och Kina helt nödvändigt
Det han menar är att det behövs internationella överenskommelser, på samma sätt som vi haft för kärnvapen, flygtrafik eller utsläpp. Risken är att en sådan process drar ut på tiden och under tiden kan företagsledarna tryggt sitta på konferenser och prata om hur fint det är med regleringar, utan att behöva konkretisera det, eftersom det inte kommer att hända under sittande regeringar.
Något annat som är livsnödvändigt men i nuläget orealistiskt är ett förbättrat samarbete mellan Kina och USA om säkerhetsfrågorna kring AI.
Bill Gates kan själv bli en medlare mellan de två länderna, då han är en av få personer i världen som har goda relationer med både Washington och Peking.
– De stora hoten, som bioterrorism, är globala och i stället för en tävling mellan länderna är ett samarbete mellan USA och Kina helt nödvändigt.
Han kommer att träffa Xi Jinping senare i år för att diskutera detta, och har redan träffat Trumps administration flera gånger.
Förstår Trump vad som står på spel?
– Jag tror inte att någon utanför branschen fullt ut förstår. Vissa ser bara det positiva, andra bara det negativa. Jag skulle säga att den nuvarande amerikanska administrationen mest har intagit hållningen: ”Kör på, röj undan alla hinder”, och jag skulle vilja se en bättre balans. Regeringar kommer att behöva höja kompetensen inom statsapparaten och trappa upp dialogen med branschen, eftersom branschen verkligen förstår cyberriskerna och mycket annat på ett väldigt djupt plan.
Gates är hjälpsamt konkret när det gäller de skatter och regleringar han vill se här och nu. Han förespråkar en ny skatt på robotar som går till omställning för de som förlorar jobb. Han vill även se betydligt högre företagsskatter i USA, något man inte hör varje dag från amerikanska teknikmoguler. Miljardärer som Elon Musk, Larry Ellison och Jeff Bezos rasar ofta mot liknande förslag. Googles grundare Sergey Brin har lagt omkring 100 miljoner dollar i privata pengar på att stoppa en marginell höjning av förmögenhetsskatten i Kalifornien, då han hävdar att höjningen, på fem procent, skulle ”förvandla Kalifornien till Sovjetunionen”.
Bill Gates har däremot lovat att ge bort i princip hela sin förmögenhet, genom sin stiftelse Gates Foundation. Under intervjun betonar han att AI-tekniken kan åstadkomma enorma framsteg i medicinsk forskning, cancerdiagnoser, klimatforskning, energiförsörjning, samt inte minst biståndsarbetet, som han numera lägger det mesta av sin arbetstid på.
Han blir som mest engagerad när vi pratar om detta, särskilt resorna till afrikanska länder där stiftelsen är mest verksam. En tragisk konsekvens av det moraliska vakuumet i vår tids politiska och ekonomiska ledarskap är att rika länder kraftigt skurit ner på humanitärt bistånd. Det gäller inte bara USA, utan även de stora länderna i Europa. Konsekvenserna kan bli katastrofala. Enligt amerikanska The Lancet kan 14 miljoner dö enbart på grund av USA:s nedskärningar.
Jag var i Rwanda och hade en lång middag med president Kagame, där vi diskuterade hur AI kan förbättra sjukvården på plats
– Det är verkligen viktigt att belysa de negativa konsekvenserna av att man – inte bara i USA, utan ganska brett i Europa – har nedprioriterat biståndet, trots att det utgör en försvinnande liten del av budgeten. Folk känner helt enkelt inte till vad biståndsarbetet åstadkommit. Att barnadödligheten har halverats, att vi är på väg att utrota malaria.
I biståndsarbetet ser han hur AI även kan användas för att förbättra och effektivisera det humanitära arbetet i de mest utsatta länderna.
– Jag var i Rwanda för ett par veckor sedan och hade en lång middag med president Kagame, där vi diskuterade hur AI kan optimera hur vi arbetar med bistånd, spårar pengarna och förbättrar sjukvården på plats.
Så AI kan både vara orsaken till och lösningen på problemen?
– Vi har inget annat val än att förbättra vårt arbete, eftersom trycket på statsbudgetarna – oavsett om det handlar om åldrande befolkning, ökade försvarsutgifter eller satsningar på trygghetsnät för att dämpa effekterna av AI – kommer att konkurrera direkt med biståndet.
För Gates stiftelse betyder det att det blir mer bråttom att göra av med de pengar de sitter på. Nyligen kom han med beskedet att stiftelsen kommer att lägga ner 2045. Han vill inte skapa en permanent institution, utan se till att förmögenheten spenderas nu när det verkligen behövs.
– Stiftelsen har nu bara 19 år kvar. Vi måste skapa nya partnerskap. Vi har starka samarbeten i Europa och särskilt i Sverige. Men om vi inte kan samla en stor skara röster, både när det gäller vikten av bistånd och vikten av att styra AI, så är jag verkligt rädd för skadorna.
– Så se det bara som en varning, från en budbärare som är mänsklig.
