Bo Torbjörn Ek: Svenskt lugn eller danskt larm – vem har rätt om Ryssland?

Säkerhetspolitisk signalering beror på kultur, visade det sig när regeringen presenterade sin uppdaterade lägesbild av säkerhetsläget.

I veckor har vi kunnat följa europeiska underrättelsechefer som uttalat sig om Rysslands ökande riskaptit efter drönarincidenten i Leipzig.

Danmarks militära underrättelsetjänst, FE, talade i september om en ”låg men växande” risk för ett begränsat ryskt angrepp mot Nato och att en invasion ”inte kan uteslutas”.

Den svenska regeringen ställde sig framför pressen för att tona ner det budskapet. Statsminister Ulf Kristersson (M) sade att Sverige har samma underrättelseinformation som Danmark, Finland och andra länder.

– Man kan välja att understryka olika saker, sa Kristersson.

Sedan slog han ut med armarna och log hastigt.

– Det finns också lite kulturella skillnader skulle jag säga i hur man uttrycker sig. Det märks inte minst när man tittar på en del nordiska länder.

Blinkningen till Danmark var uppenbar.

Sverige lutar alltså mer mot den finska Alexander Stubb-skolan, som tycker att de som vevar på om en rysk invasion ska ta en bastu, ett trevligt bad och sedan hantera läget, som Stubb sa i Fox News.

I andra änden av retoriken finns Danmark och Polen. Den polske utrikesministern Sikorski varnar för att Ryssland planerar ”något stort” redan i år.

Budskapen spretar – och det kan skapa förvirring bland medborgarna. Vem har rätt och vad ska hända? Överdrivet lugn kan få motsatt effekt och skapa oro. Överdrivna varningar kan matta ut allmänhetens öron så att de inte längre lyssnar.

Men i rapporteringen om Rysslands krigiska avsikter blandas ibland äpplen och päron. Det finns olika grader av attacker mot Nato i underrättelsebedömningarna.

1. Alla är överens om att den ryska hybridkampanjen mot Europa kommer att accelerera.

2. Vissa flaggar för en begränsad attack, som en robot eller drönare mot ett logistikcentrum, eller en mindre operation i ett Natoland. Ett sätt att testa alliansens sammanhållning.

3. Ingen slår fast att en stor rysk invasion är på gång i närtid. Även om danska FE skriver att en sådan inte kan uteslutas, så trycker man samtidigt på att det är ”högst otroligt”.

På hemmaplan råder samtidigt en oklar eftervalstid, utan ny regering. Det är ett läge där en motståndare skulle kunna uppfatta en svaghet, lansera påverkansoperationer och agera mot Sverige.

Här ville regeringen vara tydlig.

– En övergångsregering är inte begränsad när det gäller att skydda svenska intressen, sade Ulf Kristersson.

Den signalen var lika mycket riktad mot den svenska publiken som mot Moskva.