Debatten om vårdköer: Varför siffrorna skiljer sig åt

I debatter och intervjuer inför valet förekommer just nu helt motsatta bilder av köerna i svensk sjukvård.

Kristdemokraterna och de andra partierna i Tidösamarbetet pratar om en minskning av vårdköerna med mer än 40 procent. En siffra som Vänsterpartiet kallar för ”oseriös”.

V framhärdar istället att köerna har ökat med mer än 30 procent.

Förvirrande nog har båda sidorna rätt. Svaret beror på vilken tidsperiod du mäter.

Vänsterpartiet har valt att titta på hur många som hade väntat längre än vårdgarantins 90 dagar i mars i år, jämfört med samma månad 2019. Det vill säga året före pandemin.

Vilka slutsatser tycker ni att det går att dra av siffran ni refererar till?

”Att vårdköerna har ökat med drygt 30 procent sedan vi senast hade ett normalläge i svensk sjukvård. De kortade vårdköerna som vi har sett under de senaste åren är utifrån ett extremt läge under pandemin”, skriver Vänsterpartiets presstjänst.

Kristdemokraterna har i stället tittat på utvecklingen av köerna sedan den nuvarande regeringen tillträdde i oktober 2022 och jämfört läget då med juli 2026, som är den senast tillgängliga statistiken.

Resultatet visar på en minskning av vårdköerna med drygt 40 procent.

Under pandemin sköts mycket kirurgi och annan vård upp, som inte var livräddande. Det byggde upp en vårdskuld – en kö – som vården har arbetat med att beta av under de senaste åren.

Den stora minskningen av människor i kö under den här perioden är ändå relevant att lyfta fram, enligt Kristdemokraterna.

Varför tycker ni det är viktigt att använda siffran 40 procent i debatter och intervjuer?

”För att visa hur utvecklingen ser ut. Vårdköerna minskar och har gjort det under en längre tid. Sjukvården, som är väljarnas viktigaste fråga, förtjänar en seriös och ärlig debatt. Samtidigt är vi tydliga med att alldeles för många fortfarande väntar olagligt länge på vård och arbetet med att minska vårdköerna behöver fortsätta”, svarar Martin Premmert, politisk sakkunnig hos sjukvårdsministern Elisabet Lann (KD).

Partierna mäter inte bara olika perioder utan har också ett gemensamt problem med sina siffror. Både Vänsterpartiet och Kristdemokraterna utesluter data från nio av Sveriges 21 regioner i sina uträkningar.

Det här är regioner som har bytt eller håller på att byta journalsystem och därför inte kan garantera att deras kösiffror stämmer till hundra procent.

Köproblematiken ser olika ut i landet.

Skåne sticker ut genom att ha flest personer i kö. Sveriges norra regioner, som också har problem med tillgängligheten, har störst andel patienter som får vänta olagligt länge på vård.

Det är Sveriges kommuner och regioner (SKR) som ansvarar för att samla in data om väntetider i vården.

– Debatten om vårdköer förenklas ofta men verkligheten är mer komplex, säger Annika Brodin Blomberg, sakkunnig inom vårdens tillgänglighet på SKR.

Hon tycker inte att 2022 ”metodmässigt” är ett bra jämförelseår.

Köerna har minskat. Samtidigt visar statistiken att den genomförda vården i regionerna endast har ökat marginellt med ett fåtal procent sedan 2022, berättar Annika Brodin Blomberg.

– Det man ser efter pandemin är inte ordinarie business. Köstatistiken svarar inte säkert på den stora frågan om tillgängligheten i vården har förbättrats, säger hon.