DN Debatt Repliker. ”Ni tjänar 60 procent mer – hur är de anställdas 3,9 ett hot?”

Industrins arbetsgivarorganisationer hävdar i en replik på vår debattartikel (DN Debatt 2/11) att våra krav inför avtalsrörelsen 2027 är för höga.

Att industrin behöver konkurrenskraftiga företag råder det ingen oenighet om. Det är just därför Industriavtalet har varit framgångsrikt i snart tre decennier. Men arbetsgivarnas slutsats att löneökningarna nu måste växlas ned bygger på en ofullständig bild av verkligheten.

Faktum är att de anställda i industrin under lång tid har bidragit till företagens framgångar genom hög produktivitet, omställningsförmåga och ansvarstagande. När företagen går bra är det inte bara ägarnas och företagsledningarnas förtjänst. Det är också resultatet av tiotusentals industrianställdas dagliga arbete.

Arbetsgivarna varnar för att 3,9 procents löneökningar skulle hota konkurrenskraften. Men de presenterar inga belägg för att just denna nivå skulle vara oförenlig med en fortsatt stark industri. Samtidigt visar de själva på reallöneökningar på omkring 60 procent sedan Industriavtalet infördes. Det är ett tydligt bevis för att konkurrenskraft och reallöneökningar kan gå hand i hand.

De anställda förväntar sig att få del av det värde de är med och skapar

Det är viktigt att understryka att våra lönekrav är långsiktiga och utgår från industrins konkurrenskraft och kostnadsutvecklingen gentemot vår omvärld. En analys av svensk industris konkurrenskraft kan nu inte landa i någon annan slutsats än att den är stark och har stärkts de senaste åren.

Vi delar samtidigt bilden av en osäker omvärld och en ökad konkurrens. Men osäkerheten bärs inte enbart av företagen och de anställda förväntar sig att få del av det värde de är med och skapar. En väl fungerande lönebildning handlar därför inte bara om kostnadskontroll utan också om rättvis fördelning, kompetensförsörjning och industrins attraktionskraft.

Det är svårt att rekrytera och behålla de anställda genom att säga att lönerna alltid måste stå tillbaka så fort omvärlden blir osäker. För att klara konkurrensen behöver svensk industri både investeringar och anställda som ser att utbildning, erfarenhet och yrkesskicklighet lönar sig.

Starka företag är viktiga. Men lika viktigt är starka löntagare med växande köpkraft. Det ena utesluter inte det andra. Tvärtom har den svenska modellen visat att långsiktigt konkurrenskraftiga företag och reallöneökningar för de anställda kan utvecklas tillsammans. Det är den vägen vi vill fortsätta på. Vårt lönekrav är väl underbyggt.