Erik Esbjörnsson: Priset en markering till stöd för internationell rättvisan

Det blev ingen av de två domstolarna ICC eller ICJ som tilldelades årets fredspris av Nobelkommittén i Oslo. Men årets pris är ändå en stark markering till försvaret av internationell rättvisa. Navi Pillay är en av världens mest respekterade jurister och har spelat en nyckelroll i befästandet av den regelbaserade världsordning som nu är under hård press. Hon tilldelas priset ”för hennes ansträngningar för att främja fred och internationell rätt”.

På 1990-talet blev hon den första att döma någon för brottet folkmord, som domare i FN:s Rwandatribunal. Därefter var hon FN:s människorättskommissarie i sex år. Och så sent som i fjol avslutades hennes förordnande som ordförande för den FN-panel som pekat ut Israel som ansvarigt för folkmord.

När jag intervjuade henne i vintras, i samband med att hon tillsammans med landsmannen John Dugard utsetts till årets Palmepristagare, talade hon om vikten av att inte se läget som nattsvart trots att det politiska stödet för internationell rättvisa har minskat betydligt på senare år.

– Internationella institutioner, det är viktigt att betona, skapades inte av regeringar för att de plötsligt mjuknade eller kände att de hade ett ansvar för att försvara mänskliga rättigheter. Dessa förändringar kom i stadig takt över 80 års tid genom påtryckningar från civilsamhället, sade hon då.

Pillay vet vad hon talar om. Större delen av den tidiga karriären ägnade hon som försvarsadvokat åt den långa och mödosamma kampen mot apartheid, som mynnade ut i 1990-talets demokratisering.

Som nybliven president nominerade Nelson Mandela henne till landets högsta domstol 1994, men hon fick året därpå sin tjänst vid FN-tribunalen som skulle döma de högst ansvariga för folkmordet i Rwanda.

Pillay blir den femte fredspristagaren med koppling till kampen mot apartheid (dock var en av dessa pristagare, F.W. de Klerk, en representant för den tidigare regimen). Att det blir en sydafrikan lär säkert svida för USA:s president Donald Trump, som i fjol tycktes kampanja för att få utmärkelsen själv. Trump har under det senaste året gått till hårda attacker mot Sydafrika på grund av hur landet arbetar för att korrigera historiska orättvisor som består långt efter apartheidsystemets avskaffande.

I vintras riktade Pillay skarp kritik mot USA:s agerande i Venezuela under intervjun med DN.

– Det är ett av de allvarligaste brotten (mot folkrätten) som jag har sett. För att vi lever i en modern värld som har alla dessa mekanismer på plats för att stoppa den typ av gun boat diplomacy som vi nu ser i Latinamerika.

För tillfället befinner sig Navi Pillay i Nürnberg, där hon vid lunchtid på fredagen tog emot applåder på ett möte i vilket hon deltog.

– Är det sant? Det är inte april? Jag sade att det måste vara ett skämt. Era applåder betyder mycket, för man vill inte ta emot ett pris om det inte har allmänhetens stöd.