Fem svar om misstänkta hackerattacken mot matbutiker

Hur kunde det här hända?

De svenska Coop- och Ica-butikerna som drabbats har ännu inte bekräftat om det rör sig om en hackerattack. Enligt Emil Olofsson, cybersäkerhetsexpert på Integrity360, är det dock mycket troligt.

Samma problem drabbade flera franska butiker för några veckor sedan. Butikerna använde frysar och kylar med styrsystem från den danska firman Danfoss, vilket är uppkopplat mot internet. En sårbarhet i systemet gjorde att personer kunde hacka sig in till ett läge där temperaturen kunde ändras.

– Du behövde bara ta ett steg in i systemet för att där få tillgång till administratörsgränssnittet där du kan styra temperaturen, säger Emil Olofsson.

Varför gör man något sådant här?

Man brukar dela upp hackerattacker i tre grupper. Antingen är syftet ekonomiskt, statligt eller politiskt. Vid ekonomiska attacker brukar hackarna utkräva pengar, vid statliga attacker handlar det ofta om att skapa oro i samhället och vid politiska brukar det vara någon form av aktivism, där en grupp tar på sig handlingen och förklarar varför den utförts.

Attackerna mot matbutiker passar inte in i någon av kategorierna, enligt Emil Olofsson. Han tror snarare att det i detta fall handlar om amatörer.

– Tekniskt är det en relativt enkel attack som har utförts. Det krävs inte så stora medel, säger han och fortsätter:

– Det kan vara något mer amatörmässigt, att det är någon som har testat och lyckats ta sig in i systemet. Det kanske är för att man är intresserad eller tycker att det är spännande och roligt.

Lär samma grupp ligga bakom alla attacker?

Det är troligt att attackerna har utförts på samma sätt, enligt cybersäkerhetsexperten. Men det behöver inte vara samma personer som ligger bakom alla incidenter. Olika personer eller grupper kan i stället ha inspirerats av varandra.

– Om man läser om sådana här händelser på nyheterna kan man ju sedan själv gå ut och leta efter en sådan här produkt och försöka efterlikna attacken, säger Emil Olofsson.

Kan man identifiera vilka som har gjort det?

Det korta svaret är ja. Det lite längre svaret är ja, men det är kostsamt och resurskrävande.

– Vill man verkligen gå tillbaka så går det i princip alltid att hitta vilka som har gjort det. Men det kräver väldigt stora resurser och det är kanske inte något som är så viktigt att veta, säger Emil Olofsson.

Borde vi sluta koppla upp den här typen av system mot internet?

Digitaliseringen har lett till att flera system i samhället fungerar bättre och enklare. Fördelarna är många – men det finns också risker, konstaterar experten.

– Säkerheten ska inte vara en bromskloss, men vi behöver säkerställa att vi gör saker på ett säkert sätt, säger Emil Olofsson.

– Det är viktigt att man är riskmedveten och gör en riskbedömning för allt man väljer att implementera. Görs det på ett säkert sätt från början är det mindre risk att den här typen av händelser sker.