Hamilton Steiner: Zelenskyj har fått ännu fler skäl att vägra eftergifter

Efter nio månaders tystnad har trepartssamtalen mellan Ukraina, Ryssland och USA återupptagits. Representanter från länderna möttes i Abu Dhabi på tisdagen för att förhandla om ett slut på kriget.

Det amerikanska sändebudet Jared Kushner inledde mötet med några lovande ord om att parterna "identifierat och minskat klyftorna" mellan sig. Han fick även med sig några talepunkter från svärfar Donald Trump om att det nu är dags att avsluta kriget så att båda länderna kan "börja sträva efter sin fulla potential".

"Mycket produktiva samtal" var det amerikanska betyget efter den första dagen.

Lyssnar man däremot på vad de krigande länderna för fram är det tydligt att ingångsvärdena är desamma som vid de tidigare fruktlösa samtalen:

Ryssland vill diskutera över huvudet på Ukraina om ett bredare säkerhetsarrangemang i Europa. Kievs betydelse förminskas, trots att de ukrainska styrkorna orsakat de största ryska förlusterna sedan andra världskriget, med stor marginal.

Samtidigt vill Kreml absolut inte att européerna ska få sitta med vid förhandlingsbordet, och förslaget om att börja med en vapenvila avfärdade utrikesminister Sergej Lavrov som ett sätt för Bryssel att köpa sig tid.

Samtidigt som Abu Dhabi-mötet pågick på tisdagen träffade Volodymyr Zelenskyj nordiska ledare i Köpenhamn. Där slog den ukrainska presidenten fast att han i nuläget inte ser någon diplomatisk lösning på kriget. Han var tydlig med att delegationen i Mellanöstern inte har mandat att förhandla om territorium.

Att Kiev skulle falla för pressen och ge upp Donbass är otänkbart. Det skulle vara en invit till Putin, förklarar han i en intervju med Danmarks Radio.

– Jag vet att han kommer att rycka in direkt och ockupera oss, sade Zelenskyj och lade till att eventuella diskussioner om landområden enbart kan diskuteras i möten på högsta nivå.

I över fyra och ett halvt år har ukrainska soldater slagits i Donbass, tiotusentals har dött för att försvara området från de ryska ockupanterna. Ukraina var ovilligt att ge upp territorium under förhandlingarna i Istanbul 2022, under samtalen i vintras och har ännu fler anledningar att vägra eftergifter nu.

Två månader i rad har Ryssland förlorat mark i Donetsk, den del av Donbass där striderna pågår. Även om merparten av länet ockuperas av ryssarna är 20 procent under ukrainsk kontroll. Det är över 5 000 kvadratkilometer, ett område lika stort som hela Halland.

Samtidigt är Rysslands förluster rekordstora och Kremls styrkor klarar inte av att pressa Ukraina på lika många platser som tidigare under kriget.

När genombrotten vid fronten uteblivit har den ryske ledaren Vladimir Putin övergått till att försöka tvinga Ukraina till underkastelse genom massiva bombningar av landets städer, Kiev i synnerhet. Bara timmar innan samtalen inleddes på tisdagen genomförde Ryssland attacker på flera håll i landet.

Putin vill göra livet outhärdligt för vanliga ukrainare och här i huvudstaden märks eskaleringen tydligt. Trots att vintern inte börjat har vi problem med vattenförsörjningen, och vi har nu elektricitet bara ett par timmar om dagen.

Jämfört med tidigare vintrar siktar Ryssland i år även på att lamslå Ukraina genom att förstöra broarna över floden Dnipro. I flera städer innebär detta enorma svårigheter att ta sig fram.

Ukrainarna är krigströtta och bävar för de kommande vintermånaderna, men hittills finns det inget som tyder på att Kremls taktik ger effekt vid förhandlingsbordet.

Läs mer: