Insändare. Orimligt bevilja Mohamed Ali medborgarskap

Jag har med förskräckelse i bland annat DN, Expressen och SvD läst om riksdagsledamoten Mohamed Ali (V) i Borlänge, som fick svenskt medborgarskap i Sverige i februari i år. Detta skedde trots en pågående skuldsanering (där han inte betalat någonting eftersom han inte haft någon inkomst) och att han dessutom har dragit på sig ytterligare skulder. Skulderna gäller bland annat obetalt underhåll, böter till polisen, skatter och även 8 400 kronor i avgifter till Storstockholms Lokaltrafik (Expressen).

De nya skulderna ska vara ett krav på 14 495 kronor för en obetald premie eller trafikförsäkringsavgift (innebär att han äger en bil) och ett betalningsföreläggande (Stockholm stad), ett ärende som inkom till Kronofogden så sent som den 2 oktober i år på 9 798 kronor gällande flytt av fordon. Min tolkning är med det att den här personen inte är särskilt skötsam (notera typen av skulder!).

Medborgarskap ska inte ges till någon med skulder eller pågående skuldsanering, vilket alltså skett ändå eftersom Mohamed Ali via ombud hävdat att han är skuldfri, något som onekligen förefaller vara en lögn. Migrationsverket och Kronofogdens samarbete sprack och han fick sitt medborgarskap, uppenbarligen på falska grunder.

Detta sker samtidigt som skötsamma ungdomar utvisas för att de fyllt 18 år, i vissa fall på grund av att Migrationsverkets långsamma handläggning har påverkats av ändrad lagstiftning. Lika skötsamma, arbetande och bidragande vuxna utvisas, ibland för att de inte når upp till en lönenivå som en svensk undersköterska i Dorotea bara kan drömma om. I andra fall kan det vara för att en arbetsgivare missat något krav i anställningen (som även efter åtgärd inte räknas).

Så nu har vi ett ”toppenläge” där en person som inte försörjt sig själv och som förefaller ha ljugit sig till ett medborgarskap ska ges tillgång till maktens korridorer. Med den lilla marginal som finns mellan blocken kan han komma att använda sitt mandat att påverka och blockera beslut.

Är det verkligen så här det ska gå till? Utvisning av människor som vi investerat i, som gör nytta i vårt samhälle och som vi behöver – och riksdagsposter till någon som gjort motsatsen?