Johan Nilsson: Därför är screening av brösten en bra idé

När Lena Nyström var 65 år missade hon en kallelse till mammografi, berättar hon för DN. Senare visade det sig att hon återigen hade drabbats av bröstcancer. I båda brösten, till råga på allt.

Lena Nyström är inte ensam. Varje år drabbas runt 8 000 svenska kvinnor av bröstcancer, vilket gör den till den vanligaste cancerformen bland kvinnor. Sjukdomen är allvarlig. Varje år dör runt 1 300 kvinnor av sin cancer. Därutöver innebär en diagnos nästan alltid ett stort fysiskt och psykiskt lidande. Å andra sidan. Tio år efter diagnosen lever fortfarande nästan nio av tio drabbade. Allvaret till trots är loppet alltså inte kört, långt därifrån. I dag är Lena Nyström, som hunnit fylla 76 år, friskförklarad.

En orsak till de fina överlevnadssiffrorna är att en stor del av den bröstcancer som drabbar svenska kvinnor upptäcks tidigt. För precis som för all annan cancer är det devisen ”ju tidigare, desto bättre” som gäller. Ett sätt att hitta bröstcancer tidigt är med hjälp av mammografi, en röntgenundersökning av brösten. I dag erbjuds alla svenska kvinnor i åldern 40 till 74 år mammografi var 18:e till 24:e månad.

Att kalla hundratusentals kvinnor till regelbunden mammografering är dock en mycket stor tillika resurskrävande apparat. En berättigad fråga är därför om screeningprogrammet ger tillräckligt mycket ”bang for the buck”, för att det ska vara mödan värt. Inte bara resursmässigt, utan också personligt. De kvinnor som väljer att delta har rätt att förvänta sig att de har något att vinna på att låta en röntgenmaskin titt som tätt platta till brösten på dem, och att de inte gör det i onödan, inklusive den oro som varje cancerundersökning leder till.

Nyttan med screeningprogrammet har debatterats flitigt. I en utvärdering från 2022 konstaterade dock Socialstyrelsen att screeningprogrammet minskar dödligheten i bröstcancer med 16 procent i åldersgruppen 40 till 49 år, och med drygt 20 procent i de äldre åldersgrupperna. Vart femte dödsfall, med andra ord.

Och i en studie från 2025 visade forskare vid Karolinska institutet att kvinnor som avstår sin första mammografiundersökning ofta är mindre benägna att delta i kommande undersökningar. Dessa kvinnor löper visserligen inte en större risk att drabbas av cancer än andra, men om de drabbas har de en tydligt förhöjd risk att dö av sin sjukdom. Studien visade också att hela 32 procent av alla kvinnor som kallades till sin första screening valde att avstå.