Köpte för snabb elsparkcykel – anmäler butik till ARN

Han beskriver det som ett impulsköp. Egentligen skulle han bara titta runt i Netonnets butik i Göteborg när han såg att det var bra pris på elsparkcyklar och bestämde sig för att slå till.

– Det var inte den billigaste, men inte den dyraste. Jag som inte har någon vidare kunskap om batteristyrka eller motorer, valde den modell som hade dämpare både bak och fram. Den såg lite robust ut, säger han.

Efter att ha använt elsparkcykeln hela sommaren hemma i Stenungsund läste han i lokalpressen att för snabba eller kraftfulla elsparkcyklar kan leda till dyra böter. Snabbt kollade han sin egen sparkcykel – och insåg att den var olaglig.

För att en elsparkcykel ska framföras i allmän trafik ska den högst gå i 20 kilometer i timmen eller ha en motor med en maxeffekt på 250 watt. Den modell som Thomas Carlander hade köpt går i 25 kilometer och har en motoreffekt på 400 watt.

Det innebär att den endast får användas på inhägnat område.

– Jag har försökt tänkta vad det skulle kunna vara. En industrizon kanske, men de har också fartbegränsningar. En bana av något slag? En gård? Men de funkar inte jättebra i terräng. De är byggda för stadstrafik.

Han försökte häva köpet hos elektronikkedjan men fick ett nej. Då vände han sig till Allmänna reklamationsnämnden, ARN, vilket ST-tidningen var först med att rapportera.

– Jag tycker att jag borde ha informerats om begränsningarna i samband med köpet. Jag förstår att det inte är olagligt att sälja dem men de bör vara tydliga med var man får använda den.

Har du inte ett eget ansvar att kolla upp gällande regler?

– Till en viss del tycker jag det. Men försäljaren har också en upplysningsplikt enligt konsumentköplagen. Om en elsparkcykel säljs i butik i Sverige tänker jag att den ska vara laglig att framföra på gatan. Om det inte går, var ska jag annars köra den?

DN har hittat ytterligare tre anmälningar till ARN från ägare till elsparkcyklar som de inte kan använda i trafik. Det rör sig om ett köp i fysisk butik och två köp via webbplatser. I ett fall lyfter anmälaren att företaget hade marknadsfört fordonet som ”ett grönt pendlingsalternativ för stadstrafik”.

Niklas Strand, utredare på Transportstyrelsen, tycker att det är problematiskt.

– Många återförsäljare länkar till våra regler, men framhäver samtidigt räckvidden och att fordonen kan användas för pendling. Om ett fordon inte får användas i allmän trafik behöver det framgå. Att då ge konsumenten bilden av att fordonet kan användas för pendling tycker jag är djupt oetiskt. Här behöver handeln ta ansvar, säger han.

Jonathan Rabenius, jurist vid Konsumentverket, säger att ett företag generellt ska lämna den information som konsumenten behöver för att fatta ett välgrundat affärsbeslut. Annars kan det ses som vilseledande marknadsföring.

– Vi uttalar oss inte om enskilda fall, men när det gäller elsparkcyklar kan information om vilka regler som gäller för att få framföra fordonet i trafik, eller om elsparkcykeln över huvud taget får användas på allmän väg, vara sådan information som konsumenten behöver.

Netonnet, som Thomas Carlander har anmält till ARN, svarar på DN:s frågor via mejl. Caroline Folkesson, kommunikationschef på företaget, skriver att hon förstår kundens besvikelse.

”Vi kan inte i efterhand fastställa exakt vilken muntlig information som lämnades vid köpet. Maxhastigheten framgick av produktinformationen och förpackningen, men vi är medvetna om att det inte är samma sak som att förklara var produkten får användas. Vi välkomnar den vägledning ARN:s prövning kan ge”, står det i mejlet.

Företaget har slutat ta in elsparkcyklar som inte är godkända för trafik.

Samtliga fyra ärenden hos ARN är fortfarande under handläggning.