– Vi hade diskussioner om vem som kan bli minister, säger sverigedemokraten Göte Färm när han ska summera valrörelsen över en tallrik kroppkakor med stekt fläsk och lingon.
Under valkvällen hade ett 70-tal skånska sverigedemokrater samlats på en restaurang i Kristianstad för att följa resultatet via storbildsskärmarna. Men den goda stämningen gick över i chock, säger han och blickar ut genom fönstret mot Broby kyrka.
– Den natten vill jag inte gärna uppleva en gång till.
Göte Färm är gruppledare för Sverigedemokraterna i Östra Göinge och sitter i det tunga Skånedistriktets styrelse. Den lilla kommunen har länge hört till SD:s starkaste fästen. Men i valet blev Östra Göinge en av de kommuner där partiet tappade allra mest i riksdagsvalet, 7 procentenheter.
Efter valet förlorade han sin plats som kommunalråd, och tog i stället plats i regionfullmäktige.
På riksnivå minskade SD 3 procentenheter jämfört med valet 2022. Samtidigt backade de i 285 av 290 kommuner.
Snart två månader har passerat, men chocken är kvar.
– Vad hände? Varför? Och hur vi ska ta tillbaka våra väljare? frågar sig Göte Färm.
Det är frågan de alla ställer sig.
*****
Veckan efter valet klev SD-ledaren Jimmie Åkesson in riksdagens pressrum. Med sig hade han ett knippe förklaringar till valresultatet: att Tidö-kompromissandet hade jagat i väg kärnväljarna, antingen till soffan eller till små partier längre högerut, så som Alternativ för Sverige och Örebropartiet.
– Emellanåt har SD drunknat i samarbetet. Skillnaderna mellan våra fyra olika partier har inte varit uppenbara, sade Åkesson.
Eller som Göte Färm i Östra Göinge uttrycker det: M, KD och L tog hela godispåsen, medan SD förlorade sitt dna.
SD-ledaren ansåg också att hans parti fick skulden för de så kallade tonårsutvisningarna, som debatterades ända fram till valet.
Runt om i landet hade frågan om utvisningarna länge väckt starka känslor.
– Jag förstår folks ilska. Vi hade ett fall 2025 med en utvisning av en tonåring som jobbade och pratade hyggligt bra svenska. Då vill jag ju påstå att man har tjänat ihop poängen för att få stanna i landet. Och det kämpade jag för, säger Göte Färm.
Men det finns annat också, det som handlar om partiets tilltal i valrörelsen. En del av Jimmie Åkessons valturné genomförde han på en större motorbåt, av den tjusigare modellen. Det var inte alla som gillade det.
– Vad fan var det där med att kasa omkring på en lyxjakt i Göta kanal? Eller fröken Snusk? säger Göte Färm.
Det var sådant han fick höra när han mötte väljarna.
– Jag tror inte att vi attraherade våra väljare med en halvnaken tjej med rånarluva. Det blev för mycket jippo. Vi ska införa slöjförbud, men vi tillåter en tjej med rånarluva? Det borde ha varit mindre party. Det är lätt att saker blir för glättiga, säger Färm.
Hjärnan bakom Sverigedemokraternas valkampanj är Joakim Wallerstein, SD:s kommunikationschef. Internt betraktas han som ett kommunikativt geni. Även i andra Tidöpartier har man sneglat avundsjukt mot Wallersteins förmåga att skapa rubriker.
I våras berättade han i DN om att SD-kampanjen skulle andas "kalas".
Men Göte Färm är inte imponerad. Han lyfter valaffischerna inför EU-valet 2024, med budskapet "Vi bygger murar" som ett dåligt exempel. Citatet anspelade på tidigare den statsministern Stefan Löfvens (S) tal i början av flyktingkrisen 2015, då han sa "mitt Europa bygger inte murar".
– Den var inte lysande. Det är väl inte bra att bygga murar någonstans? Jag tror inte gemene man fattade, det var mer en negativ klang.
Nu måste partiet gå tillbaka till sina kärnfrågor, tycker Göte Färm. För honom innebär det att ta tillbaka positionen som det parti som har störst förtroende i frågor som migration och brottsbekämpning. Och att återerövra landsbygden.
– Vi kommer att slåss för vår identitet. Vi får inte försvinna, som vi gjorde.
****
När ett parti förlorar ett val öppnas slussarna för interna strider. Så även i Sverigedemokraterna. Kort efter valet kom listan över hur SD fördelar sina utskottsplatser. Det blev en total ommöblering. Tunga sverigedemokrater som Oscar Sjöstedt, Tobias Andersson och Ludvig Aspling har fått mindre framträdande positioner.
Petningar och maktstrider, säger en del i partiet. Omprioriteringar, säger andra.
Och så briserade konflikten om synen på svenskhet. Striden mellan etnonationalister och dem som står bakom Sverigedemokraternas officiella hållning: den om en så kallad "öppen svenskhet".
Diskussionen kulminerade häromveckan när SD-topparna Richard Jomshof och Mattias Karlsson rök ihop på Facebook. Till slut satte Jimmie Åkesson ner foten i en debattartikel i Expressen: Den som inte ställer sig bakom partiets ståndpunkt får kliva av eller bli avslängd. Jomshofs framtid i partiets innersta maktkärna diskuteras nu, enligt uppgifter till DN.
Att det bråkades öppet i partiets toppskikt förvånade folk i partilandet.
– Vi har inte råd att börja bråka om sådant här efter valet när vi vet att vi tappat till Moderaterna, säger Göte Färm som gärna hade velat se mer prat om integration i SD:s valrörelse.
Definitionen av "öppen svenskhet" antogs i SD:s partiprogram från 2023 och innebär i korthet att partiet anser att man är "assimilerad" till den svenska nationen om man talar flytande svenska, uppfattar sig som svensk, lever i enlighet med svensk kultur och ser den svenska historien som sin egen. Samt att man känner "en större lojalitet med den svenska nationen än med någon annan nation".
– Bor man här, har anpassat sig och uppfyller kraven så har man fanimej oavsett hudfärg eller etnicitet kvalificerat sig. Den här diskussionen om svenskhet får inte balla ur, säger Göte Färm.
Samtidigt fortsätter regeringsfrågan att bubbla i partiet, trots att Tidöpartierna förlorade majoriteten. Kan de få Centerpartiet att byta statsministerkandidat?
Jimmie Åkesson gjorde ett försök när han i förra veckan släppte kravet på ministerposter och meddelande att SD kommer att släppa fram Kristersson i en statsministeromröstning.
Göte Färm tror att det kan gynna hans parti.
– Då blir SD den vuxna i rummet. Medan de rödgröna går fullständigt bananas.
