Kungen talade om sorg – men bad inte om ursäkt för slaveriet

Himlen öppnade sig när kung Charles i helgen närvarade vid en parad i Antigua och Barbudas huvudstad Saint John till minne av önationens självständighet från Storbritannien.

Ingen hade en tanke på att förse monarken med paraply eller tak över huvudet. Han ska – om man nu väljer att tro på brittiska mediers tillspetsade rubriker – ha blivit genomblöt och "rasande".

På Samväldestoppmötet som ägde rum i Saint John's på tisdagen var han dock lika behärskad som vanligt. Mötet avslutar hans nio dagar långa rundresa i Karibien. Kung Charles är symboliskt överhuvud för Samväldet, en organisation som består av 56 länder varav de flesta ingick i det brittiska imperiet.

Från sin plats i talarstolen tackade han med värme och ett finurligt leende för den slående gästfriheten han fått njuta av i Karibien.

– Jag tycker nog att det ligger en sanning i ordspråket: Små öar, big vibes.

Resan har annars dominerats av ett mörkare tema: slaveriet.

Kraven från forna kolonier på att Storbritannien ska be om ursäkt och erbjuda skadestånd för historiska övergrepp har de senaste åren blivit alltmer högljudda.

Men så sent som i september meddelade premiärminister Andy Burnham att skadestånd inte var på tapeten. Och Buckingham Palace betonade nyligen – trots att kronan och Brittiska kungliga flottan medverkade i slavhandeln – att det inte är kungens sak att be om ursäkt.

Som väntat gjorde han inte heller det i sitt toppmötestal. Smärtan erkände han dock, både andras och den egna.

– Detta skamfulla kapital fyller mitt hjärta med fasa och min själ med den djupaste personliga sorg, sade han.

Därefter vände han på steken och poängterade att den kungliga flottan faktiskt också spelade en ledande roll i att stoppa internationell handel med förslavade människor.

Applåderna blev avmätta. Många av delegaterna från före detta kolonier hade önskat sig något mer. Möjligen kommer de ändå att få det.

Storbritanniens premiärminister Andy Burnham ser nämligen ut att ha ändrat sig sedan uttalandet i september.

I en artikel publicerad i tidningen The Guardian på fredagen skriver han att Storbritannien har "stoppat huvudet i sanden" i fråga om det förflutna och därmed skadat Samväldet.

Downing Street har meddelat att han kommer att avsätta tid på toppmötet i Antigua och Barbuda åt att diskutera vilken form en ursäkt skulle kunna ha. Det brittiska imperiet förslavade miljoner afrikaner som man fraktade till Karibien och tvingade att arbeta som slavar på socker-, te- och kaffeplantager. Många dog av undernäring, våld och sjukdomar.

För detta har Storbritannien aldrig formellt bett om ursäkt. Nu har man öppnat dörren för att göra det, möjligen redan inom ett år.

Premiärministern kommer under toppmötet även att presentera planer för att erbjuda forna kolonier skuldsanering. Att kalla dessa skuldlättnader för ett slags skadestånd vill han däremot inte. Andy Burnham står fast vid att dagens britter inte kan hållas ekonomiskt ansvariga för sina förfäders oförrätter.

BBC:s hovkommentator beskriver kung Charles tal och ord om slaveriet som några av de mest kraftfulla han yttrat.

Det skulle demonstranterna utanför kongresshallen i Saint John's nog inte hålla med om.