Vid 17-tiden på fredagen meddelade C-ledaren Elisabeth Thand Ringqvist att hon hade mottagit de förslag hon efterfrågat från Ulf Kristersson (M) och S-ledaren Magdalena Andersson om hur de vill regera ihop med C.
Möjligheterna för Kristersson att bli statsminister förbättrades när Jimmie Åkesson förra fredagen meddelade att SD kan tänka sig att släppa fram en borgerlig fyrpartiregering, inklusive C. Den skulle regera i minoritet, med färre mandat än de tre rödgröna partierna S, V och MP, vilket skulle göra SD till vågmästare.
– Misstroendevapnet finns där, sa Åkesson i TV4 och slog fast att SD är redo att fälla en borgerlig regering om de inte får gehör i budgetförhandlingar.
Samtidigt har C sagt nej till samarbete med SD. Diskussionerna mellan de borgerliga partierna har under veckan kretsat kring hur en minoritetsregering kan få igenom sin politik utan ett för stort beroende av SD, uppger en insatt L-källa.
– Det skulle vara svårt att få ett sådant projekt att hålla länge. Minoritetsregeringar kräver samtal och samverkan, det måste även Centerpartiet förstå. Man kommer behöva samtala med SD såvida de rödgröna inte vill samarbeta, säger källan.
Samma bedömning gör statsvetarprofessor Jan Teorell, expert på svenska regeringsbildningar.
– Jag har svårt att se hur en sådan regering inte skulle bli väldigt beroende av Sverigedemokraterna. Det handlar inte bara om budgeten utan om varje omröstning. Jag tror att just det är skälet till att SD vågade komma med det här beskedet. De är väldigt kalkylerande, säger han.
För Liberalerna är frågan om SD särskilt laddad. Partiet höll nästan på att spricka, och riskerade att åka ur riksdagen, när man bytte linje och sade ja till SD. Därför finns det en skepsis mot att gå C till mötes.
– Hur mycket backar vi nu kring samverkan med SD? Hur mycket backar vi kring hela resan som vårt parti har gjort? Det är de bitarna som är känsliga för oss, säger L-källan till DN.
En väg som har diskuterats på den borgerliga sidan är "hoppande majoriteter", alltså att söka stöd hos olika partier i olika frågor. Något som också tagits upp i samtal med Centerpartiet, enligt DN:s källor. Finansminister Elisabeth Svantesson lyfte detta i SVT:s Aktuellt på torsdagskvällen.
– Jag tänker på Danmark där man har en fyrpartiregering i minoritet men i olika delar och enskilda frågor förhandlar med olika partier. Skulle det kunna vara en modell också i Sverige? sa Svantesson.
En M-källa pekar på att S visserligen har sagt nej till samarbete, men att man ändå kan hoppas på enighet om försvaret och säkerhetspolitiken. Flera i de borgerliga partierna, och i Centerpartiet, lyfter möjligheten att locka MP med klimatpolitiska förslag. Något som också lyfts är att S dessutom troligen skulle ha en ny partiledare om Kristersson lyckas bilda regering. En annan källa framhåller att många beslut i riksdagen fattas utan omröstning, genom så kallad acklamation.
Men viktigast för varje regering är att få igenom sin budget.
Budgetprocessen är visserligen utformad så att även en minoritetsregering ska få igenom sin ekonomiska politik. För att motståndarna ska vinna måste en majoritet samlas bakom ett och samma motförslag. Men om M, KD, L och C bildar en minoritetsregering räcker det med att V och MP röstar på S förslag i den avgörande omröstningen för att regeringens budget ska falla. Då är enda sättet att undvika ett nederlag att de borgerliga får SD:s stöd.
Statsvetaren Jan Teorell ser inga möjligheter att komma runt det genom att dela upp budgeten och försöka utnyttja "hoppande majoriteter".
En borgerlig minoritetsregering som bildas på villkoret att den inte får samarbeta med SD skulle ha kort hållbarhet, menar han.
– Om de inblandade partierna accepterar SD:s inflytande kan det hålla, så länge regeringen inte gör något som får SD att vilja gå ihop med vänstersidan och rösta bort den. Sverigedemokraterna är väl medvetna om att de har den utpressningsmakten, säger Teorell.
Frågan om en borgerlig minoritetsregering kan bildas utan att C överträder sina röda linjer blir i slutänden en fråga om vad man lägger i ordet "samarbete", menar Jan Teorell.
– Då får man rubba på betydelsen. Kanske säger man att man inte har ett formellt avtal med SD, eller någon formell samverkan om budgeten. Det är väl så man får formulera det, säger han.
