Långa köer vid vallokaler i Umeå – Valmyndigheten efterlyser systemändring

23.03 – tre timmar efter utsatt tid – avslutades röstningen i Ålidhemshallen i Umeå på söndagen.

Köbildningen var lång under större delen av dagen. 24-åriga Johanna Fridberg och hennes sambo var på plats strax efter klockan 10 på förmiddagen. Tanken var att hinna hem snabbt för att laga lunch.

– Så blev det inte. Vi var klara tre och en halv timme senare, berättar hon.

Ju längre tiden gick desto mer växte frustrationen i kön, berättar Johanna Fridberg.

– Folk började tappa tålamodet. Men man tänker framför allt på de äldre. Alla kanske inte kan stå och vänta så länge.

Vissa vände direkt när de fick syn på kön som ringlade sig ut från vallokalen, berättar hon.

– Vi gick tillbaka på kvällen bara för att se hur det såg ut. Det hade inte blivit bättre ens runt 20-snåret. Bara värre.

Med tanke på den stora förtidsröstningen hade kommunens valnämnd räknat med att söndagens röstning skulle gå lugnt till, enligt ordföranden Håkan Johansson.

– Men det blev problem vid valsedelsborden. Så här efteråt hade vi nog för få bord. Kanske optimerade vi inte lokalerna tillräckligt bra.

Problem uppstod i flera lokaler i kommunen. Nu väntar en kartläggning om vad som gick fel, säger Håkan Johansson.

– Vi ber om ursäkt. Det är absolut inte så här vi vill ha det.

Valmyndigheten har fått rapporter om långa köer från flera håll i landet. Det handlar särskilt om vallokaler i storstäderna. Än finns dock ingen helhetsbild av problemet, enligt kanslichefen Anna Nyqvist.

– Det var inte bara Umeå, men köerna verkar ha varit längst där.

Kommunerna ansvarar för att genomföra röstningen. Det är också de som vet bäst vad som har gått fel. Men Valmyndigheten har en tydlig bild av det större problemet: Valsedelssystemet.

2022 trycktes 710 miljoner valsedlar upp. Runt 3 procent användes. I många vallokaler möts väljarna av över 100 olika alternativ att välja bland.

Att svenskarna röstar till riksdag, kommun och region samtidigt drar upp antalet. Men också att det finns olika sorters valsedlar.

– Det finns blanka valsedlar, namnvalsedlar och partivalsedlar. Det tar helt enkelt tid som väljare. Man blir lite överväldigad, säger Anna Nyqvist.

De senaste åren har också nya röstregler införts, som innebär att en väljare i taget ska plocka sina valsedlar. Syftet är att stärka valhemligheten.

Efter röstningen 2022 konstaterade flera kommuner att väljarna tog längre tid på sig än vanligt vid valsedlarna. Resultatet blev köbildning. Där problemet var som värst fick människor vänta i 2,5 timmar på att rösta.

Utan åtgärder riskerade problemet att eskalera, varnade Valmyndigheten i sin analys.

– Vi har flera gånger påtalat att om man inte gör något uppstår samma problem igen.

Ändå blev det inte några ändringar till årets val. Men när svenskarna går till valurnorna för Europaparlamentsvalet 2029 kan ett nytt system vara på plats.

På bordet finns ett förslag om att bland annat ta bort partivalsedlar utan personkryss.

Men förslagen räcker inte, enligt Valmyndigheten, som vill att hela systemet förändras. Ett sätt är att ha en gemensam valsedel för samtliga partier, där väljaren kryssar för det parti den vill rösta på.

– Då får väljaren tre valsedlar i handen på vägen in: riksdag, region och kommun. Vill man personrösta kryssar man i det numret i en ruta.

Att undvika köbildning var en högprioriterad fråga inför årets val, enligt Anna Nyqvist. Förutom att driva på för förändrade valsedlar har myndigheten uppmanat svenskarna att förtidsrösta.

– Vi kan inte säga att vi har lyckats när det varit så här långa köer. Men vi har också varit tydliga med att varken vi eller kommunerna kan reparera det. Vi behöver en systemförändring.

Hur ser du på uppgifterna att väljare vänt hem när de sett köerna?

– Det är fruktansvärt tråkigt att höra. För alla som arbetar med val är det det absolut sista som man vill höra.