Ledare: Nobelkommittén ställer barbariet mot civilisationen
Quick Look
- Den sydafrikanska människorättsjuristen Navanethem 'Navi' Pillay tilldelas årets fredspris av Norska Nobelkommittén för sina insatser för att främja fred och internationell rätt.
- Priset kommer samtidigt som internationella institutioner ifrågasätts och USA inför sanktioner mot Internationella brottmålsdomstolen, samtidigt som debatten om dödsstraffet i USA intensifieras med planer på offentlig avrättning.
AI-generated summary
Why It Matters
Navi Pillay har en lång karriär inom internationell rätt, inklusive roller som domare i Sydafrikas högsta domstol, Rwandas internationella brottmålsdomstol, ICC och ICJ. Hon är också ordförande för ICDP som arbetar för avskaffande av dödsstraffet. Hennes pris kommer i en tid då internationella institutioner ifrågasätts och USA har infört sanktioner mot ICC.
Årets fredspris går till den sydafrikanska människorättsjuristen Navanethem ”Navi” Pillay, meddelade Norska Nobelkommittén på fredagen. Valet motiveras uttryckligen med ”hennes insatser för att främja fred och internationell rätt”. Alltså ett tydligt ställningstagande för den så kallade regelbaserade världsordningen som nu nedmonteras i rask takt, när internationella institutioner angrips och allt fler ledare snarare vill främja den starkes makt.
Att i det läget lyfta fram Pillay – med ett cv som domare i Sydafrikas högsta domstol, Rwandas internationella brottmålsdomstol, Internationella brottmålsdomstolen (ICC) och Internationella domstolen (ICJ) – är ett modigt val. Inte minst eftersom hon i vintras riktade skarp kritik mot USA:s agerande i Venezuela och även är ordförande för International Commission against the Death Penalty (ICDP), som verkar för att avskaffa dödsstraffet.
Kanske inte särskilt kontroversiellt, enligt vissa. Men strax efter beskedet införde Vita huset sanktioner mot Internationella brottmålsdomstolen. Så i den tid vi lever i är det just vad det är.
Pillays gärning handlar om att upprätthålla anständigheten – grunden för civilisationen. Och hur skör dess existens är blev skrämmande tydligt bara veckan innan Nobelkommitténs besked.
Det är precis den sortens människor som bör prisas just nu.
Först när dödsdömda Christa Pike överlevde giftinjektioner i Tennessee, för att i dag vårdas på sjukhus. Sedan när det meddelades att USA:s president Donald Trump har godkänt att Nidal Hasan arkebuseras senare i år. Och som om inte dödsstraffet och tillvägagångssättet vore barbariskt nog, så har försvarsminister Pete Hegseth slagit fast att avrättningen ska ske offentligt i direktsändning.
Det blir i så fall den första offentliga avrättningen i USA sedan 1930-talet, när folkmassor samlades för att bevittna när två personer hängdes i Kentucky respektive Missouri. Och i de flesta länder, med några brutala regimer som undantag, hör idén att använda straff som skådespel och folknöje just historien till.
Men som Elisabeth Semel, som leder juristutbildningen om dödsstraff vid Berkeley i Kalifornien, påpekar leds dock USA i dag av en president som är ute efter spektakel. Det är en djup kontrast till Navi Pillay, som enligt tidigare utrikesminister Jan Eliasson, som jobbat med henne, står för ”integritet och mod” och är ”mycket principfast”.
Det är precis den sortens människor som bör prisas just nu. Inte minst som ett sätt att visa att det finns gott om anständighet kvar i civilisationen.
Läs mer:
DN:s ledarredaktion: Våra röster gör skillnad – nu stoppas tonårsutvisningarna
What to Watch
AI outlook — possibilities, not facts
Internationella brottmålsdomstolen kommer att fortsätta sina utredningar trots USA:s sanktioner
Likely · Within months
Debatten om dödsstraffet i USA kommer att intensifieras inför den planerade avrättningen av Nidal Hasan
Very likely · Within weeks
Open Questions
- Kommer USA:s sanktioner mot ICC att påverka domstolens funktion?
- Kommer den planerade offentliga avrättningen i USA att genomföras?
- Hur kommer andra länder att reagera på USA:s agerande mot internationella domstolar?
