
Enligt en sammanställning från Financial Times går mer än en tredjedel av de insamlade medlen från ultrarika donatorer, där 16 av de 20 största givarna stöder Republikanerna.
AI-generated summary
Valcykeln 2025–2026 präglas av rekordstora donationer där techmiljardärer skiftat stöd från Demokraterna till Republikanerna.
2,8 miljarder dollar – drygt 27,3 miljarder kronor – har samlats in till Republikanerna och Demokraterna under valcykeln 2025–2026. Mer än en tredjedel kommer från ultrarika megadonatorer. Och de lutar ovanligt mycket åt Republikanerna, enligt en sammanställning av Financial Times.
16 av de 20 största donatorerna har riktat sina pengar till Donald Trumps parti. Bland dem finns många höjdare från Silicon Valley och Wall Street, som Elon Musk och Open AI-medgrundarna Greg och Anna Brockman. I toppen av listan finns dock ett undantag: Finansmannen och filantropen George Soros, som skänkt 102 miljoner dollar till Demokraterna.
Vissa donatorer på listan finansierar specifika politiska kandidater. Andra riktar sina pengar till intressegrupper, organisationer och branscher, såsom kryptovalutahandeln. En mindre grupp miljardärer använder sig av politiska kommittéer, så kallade super pacs, för att rikta pengarna direkt till valen i representanthuset och senaten, enligt FT.
Omkring 400 miljoner dollar har donerats till Maga Inc, den super pac som backade Donald Trumps presidentkampanj 2024.
Att det röda partiet appellerar till dollarmiljardärer är inget nytt. Men nu är övervikten alltså större än vanligt.
Dag Blanck, seniorprofessor i nordamerikastudier vid Uppsala universitet, ser flera möjliga anledningar till det. En av dem handlar om skiftningen i techbranschen. Krav på reglering av industrin har fått Silicon Valley att sätta sin tillit till Republikanerna, där man hoppas få större stöd och mer frihet.
– Tidigare stödde många av techmiljardärerna Demokraterna, men efter Trumps återkomst har de samlats bakom honom och nu också bakom Republikanska partiet. Det här bekräftar den utvecklingen, säger han.
En annan förklaring kan vara att många republikanska megadonatorer insett vikten av att vinna mellanårsvalet för att skydda sina intressen. Fram till nu har kongressen haft republikansk majoritet. Om Demokraterna tar över majoriteten i något av husen skulle det ställa till det för Donald Trump.
– Då kan man blockera väldigt mycket som presidenten vill genomföra, säger Dag Blanck.
Demokraterna kan också göra det svårt för Trump på andra sätt. Partiet kan till exempel nyttja kongressens kontrollfunktion för att inleda undersökningar av hur resten av det politiska systemet sköter sig, inklusive presidentämbetet. Blir det en majoritet i representanthuset kan Demokraterna också rikta resolutioner om riksrätt mot presidenten.
– Undersökningar skulle bli problematiska och mycket uppmärksammade, säger Dag Blanck och fortsätter:
– Trump skulle inte fällas i en riksrätt eftersom det krävs två tredjedelars majoritet i senaten. Men processen skulle kunna börja i representanthuset.
Varför det inte finns fler megadonatorer som riktar sitt stöd till Demokraterna av samma skäl är svårare att svara på, enligt Dag Blanck. Men klart är att de politiska pengarna spelar roll.
– Donationerna används för att bedriva kampanjen, inte minst reklam av olika slag i tv och online. Det är mycket viktigt för synlighet och genomslag.

The electoral board in Stockholm conducts Wednesday's count of early and postal votes. Chancellor Eva Debels reports on an unusually high volume of early votes as well as a marked increase in rejected regret votes compared to previous elections.

The final election result has not yet been determined, but the red-green side leads with three seats. The Center Party's local representatives are now discussing the opportunities and challenges of working with the Left Party to form a new government.
Postnord's problem with distributing early votes has led to a sharp increase in votes that are counted on the Wednesday after the election in, among other places, Köping. The even election result means that the late votes can be decisive for the distribution of mandates.

Freelance journalist Tugba Tekerek has been arrested in Turkey in connection with an extensive raid on LGBTQI organizations. The authorities accuse her of spreading obscene content through an article written for the organization Kaos GL.

Nicke Grahn, local politician for the Liberals in Dorotea, criticizes the urban focus of the Riksdag parties. He believes that the lack of basic community services creates a political vacuum that could pave the way for a new regional party like the Scottish SNP.

A new Chinese law aimed at protecting national security has come into effect, increasing controls on entry and exit. Critics fear arbitrary enforcement, particularly against employees in the high-tech sector amid the global AI race.