Förväntningar betyder så mycket. På Arbeiderpartiets valvaka i september förra året möttes Norges statsminister Jonas Gahr Støre av jublande partikamrater.
– Vi gjorde det, utbrast han.
Det norska Arbeiderpartiet hade vänt motvind i opinionsmätningarna till medgång i valet och gått fram med 1,7 procentenheter till 28,0 procent. De rödgröna partierna behöll ett bräckligt grepp om majoriteten i norska stortinget.
I riksdagsvalet i Sverige den 13 september i år gick det sämre än väntat för svenska Socialdemokraterna. Men slutresultatet är detsamma som i Norge: 28,0 procent. Regeringsmakten är inom räckhåll.
– Jag har följt rapporteringen från Sverige och slagits av likheterna, säger Johannes Bergh, valforskare vid Institutt for Samfunnsforskning i Oslo.
Den stora skillnaden är att regeringsbildningen klarades av på valnatten i Norge. Försöket att styra en koalitionsregering med norska Senterpartiet hade havererat redan vintern 2025 efter en konflikt om EU och energi. Arbeiderpartiet kunde regera vidare med en enpartiregering i minoritet.
Men den har det inte så lätt. Om S-ledaren Magdalena Andersson drömmer om en liknande lösning på det svenska regeringspusslet finns det lärdomar att dra från Norge.
– Arbeiderpartiet har en svag majoritet och behöver stöd från alla de andra rödgröna partierna. Och vi har till och med ett parti mer än vad ni har i Sverige, så det är fem partier som ska enas, och det har skapat stora problem, säger Johannes Bergh.
Regeringen har fått igenom sin budget. Men den åker på bakslag i många frågor i stortinget.
I våras valde till exempel Senterpartiet att göra gemensam sak med oppositionen och driva igenom en tillfällig sänkning av avgifterna på bensin och diesel. Sänkningen upphörde i september, sedan Moderaternas systerparti Høyre gått på regeringens linje. Men debatten fortsätter.
– Det är i hög grad så att politiken avgörs i stortinget. Det ger oppositionen och andra partier mer makt. Det är inte en gynnsam situation for Arbeiderpartiet, säger Johannes Bergh.
Danmark höll val till folketinget i mars i år och statsminister Mette Frederiksen (S) möttes av braskande rubriker om fiasko när hon klev in i Christiansborg på valnatten. I sluträkningen backade Socialdemokratiet till 21,9 procent.
Hennes vägval – med ekonomisk politik till vänster och hårda tag i invandringspolitiken – har väckt stort intresse bland svenska socialdemokrater. Väljarna är inte lika imponerade.
– Svenska Socialdemokraterna oroar sig för att de tappar mark, men de är mycket starka i jämförelse, säger Robert Klemmensen, professor i statsvetenskap vid Lunds universitet, med mångårig erfarenhet av dansk politik.
Det tog 69 dagar – danskt rekord – att få ihop en ny regering. Den så kallade fyrklöverkoalitionen består av Socialdemokratiet, det liberala mittenpartiet Moderaterne, socialliberala Radikale Venstre samt det gröna vänsterpartiet Socialistisk Folkeparti. De fyra partierna har inte egen majoritet i folketinget, utan förlitar sig på stöd från främst Enhedslisten på vänsterkanten.
– Det stora testet kommer när budgeten ska förhandlas, och det kommer att bli besvärligt, konstaterar Robert Klemmensen.
Budgetförslaget innehåller skattelättnader, satsningar på försvaret och åtstramningar av studiestödet. Politiska experter i Danmark drar slutsatsen att Socialdemokratiet och Moderaterne håller i taktpinnen.
Robert Klemmensen instämmer:
– Det syns särskilt i politiken om studiebidragen. Här har Socialistisk Folkeparti och Radikale Venstre i praktiken inte haft något inflytande.
Det är andra gången som Socialistisk Folkeparti ingår i en dansk regering. Svenska Vänsterpartiet har aldrig haft ministerposter.
– Skillnaden är nog att Socialistisk Folkeparti är mindre vänsterorienterat än Vänsterpartiet. Socialistisk Folkeparti har visat sig vara kompromissvilligt, kanske i överkant. Men det är också sant att det alltid är bättre att sitta vid makten än att stå utanför, säger Robert Klemmensen.
Kanske är lärdomen från systerpartierna i Skandinavien att Socialdemokraterna kan regera vidare, så länge oppositionen är splittrad. Danska Moderaterna föredrar mittensamarbete, precis som svenska Centerpartiet.
– Även om regeringen kan komma att ställas inför svårigheter finns det alltså inget gångbart alternativ så länge Moderaterne håller fast vid Socialdemokratiet, säger Robert Klemmensen.
