Ny studie: Livmoderns ålder spelar roll vid äggdonation

Svenska kvinnor får allt oftare barn senare i livet. Men fertiliteten minskar med åren, och det kan vara svårt att bli gravid. Förklaringen har länge varit att antalet ägg i äggstockarna minskar och att äggens kvalitet försämras.

En del äldre kvinnor väljer därför att ta emot donerade ägg från yngre kvinnor, ofta vid kliniker utomlands. Det gäller inte sällan kvinnor som blir mammor efter 50.

Men en ny studie visar att donerade ägg inte alltid tar bort effekten av kvinnans ålder.

– Våra fynd visar att reproduktivt åldrande sträcker sig bortom enbart äggstockarna. Det indikerar att livmodern inte bara är en passiv miljö, utan att den genomgår egna åldersrelaterade förändringar som blir kliniskt relevanta, i synnerhet vid en mycket hög reproduktiv ålder, säger forskaren och läkaren Beatrice Crestani vid Universitetssjukhuset i Verona i Italien.

Hon och hennes kollegor har analyserat data från över 2 760 behandlingar med donerade befruktade ägg (embryon) hos 1 774 kvinnor mellan åren 2021 och 2024. De jämförde antalet graviditeter, missfall och egenskaper hos livmoderslemhinnan i fyra olika åldersgrupper: 35-40, 41-45, 46-49 samt kvinnor som var 49 år eller äldre. De tog även hänsyn till en rad faktorer hos både embryot, modern och fadern.

Resultatet visar att det finns en viktig åldergräns. Efter 49 år försämrades resultaten, trots att kvinnorna fick donerade ägg från en yngre kvinna. Andelen levande födda barn minskade från 46,2 till 31,7 procent. Samtidigt ökade risken för missfall från 24,2 till 37,6 procent.

Forskarna såg att resultaten låg på en stabil nivå fram till slutet av 40-årsåldern. Efter 49 års ålder blev försämringen tydligare.

– Vi kan inte säga i dag att 49 år är en absolut biologisk gräns. Troligare handlar det om en punkt där flera åldersrelaterade förändringar tillsammans blivit så stora att de märks kliniskt, säger Beatrice Crestani.

Studien, som presenteras på fertilitetskonferens ESHRE och publiceras i tidskriften Human Reproduction, visar också åldersskillnader i livmoderslemhinnan. Tjockleken var i stort sett densamma i alla åldersgrupper. Däremot såg forskarna en viktig skillnad i slemhinnans struktur hos äldre kvinnor. Ett sådant mönster brukar ses som ett tecken på att livmodern lättare kan ta emot ett embryo.

– Vi tror att det handlar om gradvisa förändringar i livmoderslemhinnans mottaglighet, blodkärlsförsörjning, vävnad och hormonella känslighet. Ultraljudsmätningar kanske inte lyckas fånga upp funktionella förändringar som sker i den åldrande livmoderslemhinnan.

Hur påverkas chansen hos de kvinnor som väljer att frysa in sina egna ägg för att använda dem när de närmar sig 50? Det vill Beatrice Crestani inte uttala sig om.

– Det var inte i fokus för vår studie. Därför kan vi inte dra några slutsatser om hur ålder påverkar chansen att få barn när man använder en kvinnas egna, tidigare nedfrysta ägg.

Beatrice Crestani vill inte att hennes forskning ska avskräcka kvinnor från att genomgå behandling med äggdonation. Hon påpekar att många av de äldre kvinnorna i studien födde friska barn.

– Äggdonation är ett av de mest effektiva reproduktionsalternativen som finns för kvinnor i en hög reproduktiv ålder. Samtidigt förtjänar kvinnor att ha realistiska förväntningar. Sannolikheten för att lyckas minskar efter 49 års ålder, och risken för missfall blir högre. Det är viktiga aspekter som bör diskuteras öppet, säger hon.

Läs mer:

Socialstyrelsen ger underbetyg åt fetmavården