Politisk kris i Spanien efter vräkning och bostadsbrist

Den politiska krisen i bostadsfrågan utlöstes för en vecka sedan då Maricarmen Abascal, 87, vräktes från sin våning i Madrid. Torget Puerta del Sol i stadens mitt fylldes av demonstranter och aktivister, som kamperat där sedan dess. Nya mätningar visar att bostadsbristen är den fråga som mest oroar spanska väljare, och Pedro Sánchez lovade att stifta två nya lagar för att stärka hyresgästers rättigheter.

Maricarmen Abascal har återvänt till sin hyreslägenhet efter ett ingripande från Madrids borgmästare. Hon har fått ett nytt kontrakt, där hyran inte överstiger en tredjedel av hennes nettoinkomst. Men den politiska striden om bostadsbristen rasar vidare. Spanien har gott om mark och en av Europas största byggsektorer, men varken högern, 2011–2018, eller vänstern, sedan 2018, har lyckats luckra upp de byråkratiska rutiner som försinkar detaljplaner och bygglov.

Två konservativa separatistpartier, baskiska PNV och katalanska Junts, har utgjort socialistkoalitionens ryggstöd i kongressen de senaste sju åren. Sánchez största eftergift till Junts är amnesti åt de katalanska ledare som utropade självständighet hösten 2017. De flesta av dessa ledare avtjänade sedan fängelsestraff, men deras anförare Carles Puigdemont flydde till Belgien och leder partiet Junts därifrån. Kongressen har beviljat Puigdemont amnesti och rätt att återvända till Spanien utan påföljd, men Högsta domstolen har blockerat lagen.

Både Junts och PNV opponerar sig mot den ena av de föreslagna hyreslagarna, som gynnar hyresgäster på ett dramatiskt vis gentemot deras hyresvärdar. Bland annat måste den hyresvärd som inte går med på att förlänga kontraktet då det löper ut kompensera hyresgästen med tolv månadshyror. De flesta hyreslägenheter i Baskien och Katalonien ägs av privatpersoner, inte av storbolag, och PNV och Junts hävdar att så drastiska förändringar kommer att minska utbudet och skärpa bostadsbristen.